EU:s avlopps­direktiv riskerar stå Sverige dyrt

EU-kommissionens förslag till ett nytt avlopps­direktiv innebär stora kostnader med liten miljönytta för svenska kommuner.

EU har stor påverkan på miljöarbetet i Sverige. Faktum är att runt 80 procent av vår miljö­lagstiftning kommer från Bryssel. Trots det blir svenska regeringar ofta överraskade av långt gångna EU-förslag som inte är anpassade för svenska intressen. EU-kommissionens förslag till ett nytt avlopps­direktiv är tyvärr inget undantag.

Avloppsdirektivet är det äldsta och viktigaste verktyget EU har på vatten­miljö­området. I oktober förra året presenterade EU-kommissionen slutligen sitt förslag till nytt avlopps­direktiv. Om förslaget går igenom oförändrat riskerar effektivt miljö­arbete i Sverige straffas, svenska städer riskerar tillväxt­förbud och svenska hushåll riskerar stora avgifts­höjningar utan att någon miljö­nytta skapas.

Kraven som ställs i direktivet har stor påverkan på svenska reningsverk under lång tid framöver. Saknas rätt förutsättningar för våra reningsverk att rena samhällets utsläpp innebär det stora konsekvenser för miljön och människors hälsa. Det är därför allvarligt att Sverige inte engagerat sig i utformningen av direktivet trots upprepade uppmaningar.

Efter att EU-kommissionen presenterat sitt förslag agerade regeringen hastigt och klimat- och miljö­ministern tog fram en preliminär svensk ståndpunkt. Tyvärr är denna ståndpunkt alldeles för vag och ministern verkar underskatta konsekvenserna av det EU-kommissionen föreslår. Svenskt vatten och SKR uppmanar därför klimat- och miljö­ministern att förtydliga Sveriges ståndpunkt och efter ordförande­skapet i EU agera kraftfullt för att svenska intressen tillgodoses under förhandlingarna i Bryssel.

I förhandlingar behöver den svenska regeringen bland annat:

• Kräva en lösning på tillväxt­förbudet för svenska städer. Ett svenskt reningsverk kan i dag vägras tillstånd för att bygga ut för en ökad befolkning, med följden att inga nya hushåll, företag eller industrier kan etablera sig i staden. Det är följden av den så kallade Weserdomen i EU-domstolen, som i praktiken innebär ett tillväxt­förbud för städer med reningsverk som redan har bästa möjliga teknik. Domen handlade om muddring i den tyska floden Weser, men fick stora konsekvenser för all annan verksamhet i ett samhälle. Ett reningsverk med den bästa tekniken för fosfor­rening kan inte kompensera för att en ökad befolkning alstrar mer fosfor. Därmed kommer fler kilo fosfor släppas ut när befolkningen ökar. Detta förbjuder Weser­domen vilket är ett problem som för tillfället främst drabbar Sverige då vi har några av världens mest effektiva reningsverk. Senast i oktober drog Öresunds­verket i Helsingborg tillbaka sin ansökan på grund av Weser­domen och Kungsängs­verket i Uppsala är ett annat aktuellt exempel vars ärende ligger hos regeringen. Regeringen behöver säkerställa att EU-kommissionen har en lösning i förslaget.

• Se till att små avlopp inte inkluderas. Avstyrk förslaget i den del som handlar om att inkludera små avlopp i direktivet med generella och höga reningskrav, utan hänsyn till lokala förutsättningar. Små avlopps­anläggningar är en central del i Sveriges samlade behandling av avlopps­vatten och Sverige står i många fall utan alternativ.

• Säkerställa att förorenaren betalar för sin förorening. I sitt förslag har EU-kommissionen ett bra och långtgående krav om att förorenarna av våra vatten ska betala för avancerad rening av kemiska ämnen i läkemedel och kosmetika. Kommissionen föreslår därför en miljöfond som ska bidra till investeringar i avancerad renings­teknik. Regeringen behöver driva på för att läkemedels- och kosmetika­företag är med och betalar för sina föroreningar. Risken är annars att förorenare fortsätter förorena och stora kostnader landar på svenska hushåll.

• Värna om effektivt miljöarbete i Sverige. I sitt förslag vill EU-kommissionen införa ett krav på långtgående kväve­rening i europeiska reningsverk utan anpassning till behov och klimat. Samtidigt missar EU-kommissionen att tillräckligt skärpa kraven på fosfor­rening vilket Östersjön och många sjöar och floder på kontinenten skulle må bra utav.

Sverige och Finland har en majoritet av EU:s sjöar. I sjöarna renas kvävet naturligt på sin väg till haven. Behoven av kväve­rening är därför mindre i inlandet än närmare kusten. Östersjön är kväve­känsligt söder om Norrtälje, men norr därom krävs ingen kväve­rening. Våra vatten­miljöer har inte råd med investeringar utan miljö­nytta, insatserna måste träffa rätt.

Trots detta vill EU-kommissionen både förbjuda hänsyn till naturens egen kväve­rening samt tvinga fram rening i norra Sverige där den inte behövs. Kommuner kommer att tvingas lägga stora summor på rening som i många fall inte behövs.

Utan en tydlig svensk ståndpunkt och kraftfullt agerande i Bryssel riskerar svenska förutsättningar att förbises och vissa krav kan komma skapa trovärdighets­problem för miljö­arbetet bland befolkningen. Enligt Svenskt vattens beräkningar kommer kraven på kväve­rening att kosta Sveriges kommuner 3–5 miljarder kronor årligen, en kostnad som måste finansieras med avgifts­höjningar på vatten och avlopp. På nationell nivå kommer därför avgiften för hushållen behöva höjas med upp till 30 procent men bara en liten del går att motivera som behövliga.

SKR och Svenskt vatten vill understryka att EU-kommissionens förslag också innehåller bra krav som kommer att skapa miljönytta i samtliga EU-länder. Men klimat- och miljö­ministern behöver säkerställa att avlopps­direktivet tar hänsyn till svenska förutsättningar så att våra kommuner och reningsverk fortsatt kan bedriva effektivt miljöarbete i Sverige.

Peter Danielsson
ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Pär Dalhielm
vd Svenskt vatten

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 17:e februari

Hämta högupplöst bild på Peter Danielsson