Att arbeta barnrättsbaserat inom familjerätten

Hösten 2020 inledde familjerätten inom Östermalms stadsdelsnämnd i Stockholms stad ett utvecklingsarbete med siktet att bli en barnrättsbaserad familjerätt. Arbetet påbörjades mot bakgrund av en ny och skärpt lagstiftning. Målet var att ta fram en modell för tillämpning av artiklarna i utredningen och en handlingsplan för fortsatt utveckling.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Inom socialtjänsten är beaktandet av barnets rättigheter en central del i arbetet och regleras genom bestämmelser i socialtjänstlagen, föräldrabalken och barnkonventionen. Enligt denna lagstiftning ska bedömningar av barnets bästa genomföras.

Sedan 2018 har Stockholms stad ett program för barnets rättigheter och inflytande. Med programmet som utgångspunkt ska nämnderna planera och följa upp sitt arbete för att nå visionen om ”Ett Stockholm för alla med fokus på barnets rättigheter och inflytande.”

Under 2020 inleddes samtal mellan SKR och Östermalms stadsdelsförvaltning om ett gemensamt projekt för att utveckla ett stärkt barnrättsarbete. Fokus var arbetet inom familjerätten. Syftet är att få ökad kunskap om barnkonventionen, både som helhet och innebörden av dess artiklar, för att stärka barnens rättigheter i arbetet inom familjerätten och familjehemsvård.

Målet med arbetet är en barnrättsbaserad familjerätt/familjehemsvård. Detta innebär bland annat att:

• Medarbetarna har god kännedom om barnkonventionen.
• Barnrättsperspektivet finns i dokumentation och utredningar.
• Mallar, rutiner och andra stöddokument utgår från ett barnrättsperspektiv.
• Barnkonventionens barnsyn tillämpas i det dagliga arbetet och som ett pedagogiskt verktyg i mötet med föräldrar och barn.
• Barns delaktighet och inflytande samt bedömningar av barnets bästa är i fokus.
• Att ha ett systematiskt kvalitetsarbete där barnrättsperspektivet ingår.
• Att stärka samverkan med domstolarna och internt inom enheten (barn och unga).

Den förväntade effekten av arbetet är att barnets rättigheter stärks genom att arbetet utvecklas inom familjerätten/familjehemsvården. Det sker bland annat genom att barnet görs delaktig i alla delar samt att barnets rättigheter tydliggörs i dokumentationen genom att tillämpa artiklarna i analys och bedömning.

Genomförande

Beskrivning av arbetet

Deltagarna har träffats i storgrupp regelbundet var sjätte vecka. Dessutom har en planeringsgrupp bestående av barnrättsjurist, biträdande enhetschef, verksamhetsutvecklare och mentor/metodstödjare träffats regelbundet för att planera, utvärdera och dokumentera arbetet.

Delar som ingått i genomförandet:

• Kompetensutveckling genom grundutbildning.
• Inventering av nuläget och planering av utvecklingsarbetet tillsammans med medarbetarna.
• Planering av gruppträffar utifrån teman.
• Enskilda medarbetares fördjupning utifrån tema som redovisas för gruppen.
• Upprättande av en handlingsplan för framtida arbete.
• Löpande utvärdering av gruppträffarna.

I projektet deltar SKR:s barnrättsjurist, biträdande enhetschef vid familjeenheten, verksamhetsutvecklare, mentor/metodstödjare samt socialsekreterare inom familjerätt och familjehemsvård. Dessutom har en planeringsgrupp bestående av barnrättsjurist, biträdande enhetschef, verksamhetsutvecklare och mentor/metodstödjare träffats regelbundet för att planera, utvärdera och dokumentera arbetet.

I genomförandet har följande delar ingått:

• Kompetensutveckling genom grundutbildning.
• Inventering av nuläget och planering av utvecklingsarbetet tillsammans med medarbetarna.
• Planering av gruppträffar utifrån teman.
• Enskilda medarbetares fördjupning utifrån tema som redovisas på gruppträffarna.
• Upprättande av en handlingsplan för framtida arbete.
• Löpande utvärdering av gruppträffarna.

Arbetet genomfördes i ett antal steg. För att läsa mer om vad som ingick i arbetet, se separat dokument.

Att utveckla ett stärkt barnrättsarbete - genomförande i fyra steg (PDF) Pdf, 197 kB.

Bilaga Gruppträffar utifrån teman (PDF) Pdf, 245 kB.

Att arbeta barnrättsbaserat är inte ett projekt utan en del i ordinarie handläggning. Som stöd i detta finns en handlingsplan. Denna ska löpnade uppdateras med aktiviteter som syftar till att säkerställa arbetet.

Det här har arbetet lett fram till

Arbetet pågår och har hittills bland annat resulterat i följande:

• Ökad kunskap om barnkonventionen. Socialsekreterare vittnar om att kunskapen ökat om barnkonventionen som helhet och innebörden av dess artiklar. Artiklarna uppfattas som ett stöd och ett hjälpsamt verktyg i arbetet.
• Mognadsbedömningar har utvecklats och görs i alla utredningar.
• Löpande kompetensutveckling. Utredarnas kunskaper om barns utveckling ska fortsatt stärkas liksom kunskap om metoder för att samtala med barn.
• Revidering av utredningsmall (VBU) genom bland annat en gemensam inledning, nya stödtexter och text om rättsliga utgångspunkter samt frågor som stöd för mognadsbedömning.
  Ändringar i utredningsmallen (PDF) Pdf, 172 kB.
• Revidering av mall för upplysningar utifrån att när barn hörs inom ramen för upplysningar görs ingen risk- och konsekvensanalys och ingen bedömning. Tingsrätten fattar dock ibland beslut utifrån samtalet. Följande text är tillagd: ”Inom ramen för en upplysning enligt 6 kap 20 § föräldrabalken träffar barn utredare under en kort stund och ofta vid enbart ett eller högst två tillfällen. Det är barnens rätt enligt artikel 12 i barnkonventionen att få information och att få fritt uttrycka sina egna åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån deras ålder och mognad. I en upplysning lämnas ingen mognadsbedömning då en välgrundad/korrekt/rättvis bedömning ej är genomförbar utifrån den korta kontakt utredaren har med barnet och viktiga kontakter i dess omgivning. Barnets möjlighet att förstå konsekvenserna av deras uttrycka åsikt kan därmed inte förmedlas.”

Följande har påbörjats och är under utveckling:

• Barnets rätt till delaktighet ska stärkas bland annat genom att utveckla informationsmaterial för barn i alla åldrar, information till föräldrar, egna informationssamtal med barn, information ska ges vid flera tillfällen under utredningens gång. För att säkerställa detta ska rutiner upprättas samt fortbildning erbjudas inom samtalsmetoder. Uppföljning sker genom anonyma enkäter som barn erbjuds besvara.

• Barnets rätt till delaktighet vid samarbetssamtal; Föräldrars ska upplysas om barnets rätt till information och delaktighet vid första kontakten och i informationsmaterialet.

En viktig del i arbetet har varit stödet från barnrättsjurist samt den tid som medarbetarna kunnat avsätta till arbetet. Inledningsvis fanns en oro för tidsbrist och svåra prioriteringar. Projektet har dock visat sig innebära ett praktiskt lärande inom ramen för ordinarie handläggning.

De viktigaste slutsatserna

• Fördjupa er i barnkonventionen och innebörden av dess artiklar.
• Öva i praktiken med fiktiva och riktiga ärenden.
• Låt det ta tid-att tillämpa barnkonventionen är inte ett projekt- det är en del i det dagliga arbetet.
• Ta fram mallar och stödmaterial för handläggning. Det bidrar också till likvärdighet.
• Upprätta en plan för hur ni säkerställer arbetet i framtida löpande arbete.

Fördjupning

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFOF har tagit fram information om Barnkonventionens artikel 3.

Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn, MFOF