Fortsatt lärarbrist kräver fortsatta åtgärder

Vi ser flera indikationer på ökat intresse för att arbeta som lärare. Det behövs. I budgetpropositionen för 2021 skriver regeringen om behovet av fler behöriga lärare och föreslår flera åtgärder för att stärka utbildningarna. Samtidigt föreslås reformer som kräver ännu fler lärare. Den ekvationen går inte riktigt ihop.

Inledningsvis vill jag påminna om några saker, där det i debatten ofta påstås motsatsen:

• Många vill utbilda sig till lärare, det är den största yrkesutbildningen i högskolan.
• Läraryrket är ett av de yrken med högst ”träffsäkerhet” dvs att man efter utbildningen arbetar med det som man är utbildad för.
• Läraryrket är ett av de yrken som flest stannar kvar i.
• Fler utbildade lärare än tidigare har även kommit tillbaka till yrket, vilket är glädjande.

Utvecklingen går åt rätt håll, vilket bland annat visas i Skolverkets lärarprognos från 2019. UKÄ har nyligen publicerat en samlad bild över lärarutbildningarna för den som vill läsa mer.

Lärarprognos 2019 – uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier, Skolverket

Om lärarutbildning, UKÄ

Fortsatta åtgärder behövs

De mått vi har för att bedöma lärarbehovet visar alltså att utvecklingen går åt rätt håll. Trots detta har andelen behöriga som anställts de senaste åren varit på tok för låg. Det beror huvudsakligen på att det under lång tid inte har utbildats tillräckligt många lärare för att motsvara hur utbildningssystemet har byggts ut. Dels av demografiska skäl – barn och elever har blivit allt fler. Dels genom ambitionsökningar där till exempel ökad undervisningstid krävt fler lärare.

För att komma till rätta med situationen krävs en bred palett av åtgärder. Vad föreslår då regeringen för åtgärder som påverkar lärarförsörjningen? Jo flera positiva förslag som kommer att ge fler behöriga lärare framöver, både genom att utbilda fler – men även att utbilda på fler sätt:

• Att kunna kombinera arbete och utbildning i hela landet
• att kunna utbilda sig utan att behöva flytta från kommunen man bor i
• att kunna byta yrkesbana mitt i livet
• att kunna validera tidigare kunskaper för att tillvarata den kunskap som redan finns hos de som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning

Det finns ökade ambitioner för lärcentra och för att utveckla pågående program som riktar sig till dem som arbetar i skolan utan lärarexamen. Särskilt stöd för att stärka kvaliteten och genomströmningen i lärarutbildningarna föreslås också, genom till exempel sommarkurser, mer resurser till ökad lärarledd tid samt fortsatta satsningar på övningsskolor.

Nya åtgärder som kräver fler lärare…

Samtidigt presenteras en del åtgärder som riskerar att bli svåra att genomföra givet den situation jag nyss beskrivit. Till exempel aviseras att extra medel under 2021 kan gå till ökad undervisningstid, mer läxhjälp, mer lovskola och bättre arbetsmiljö för lärare. Det senare kan gå att genomföra exempelvis genom att andra kompetenser finns som stöd i det som lärare inte behöver göra. Men de två förra? Oavsett goda ambitioner med ökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola innebär dessa reformer att vi behöver ännu fler lärare. Även om det kan behövas mer stöd för elever måste det finnas lärare som kan undervisa vid dessa tillfällen.

En sak i taget – fler lärare först

Det pågår ett stort arbete runt om i landet för att få fler behöriga lärare i förskola, skola och vuxenutbildning. Vi som verkar på nationell nivå måste fortsätta kraftsamlingen för att behöriga lärare ska ansvara för alla elevers undervisning. Som beskrivs ovan finns flera inslag i budgetpropositionen som stödjer detta arbete. För att de ska ge effekt behöver nya åtgärder som kräver fler lärare och ytterligare ambitionsökningar vänta.