Kommuners arbete med nationella minoriteter

Att arbeta med gruppen – inte för gruppen är en framgångsfaktor i kommuners arbete med nationella minoriteter. Dagens inlägg handlar om hur vi kan främja arbetet på plats i alla kommuner och regioner.

I det senaste avsnittet i podcasten Demokratiresan gästas vi av:

• Aina Negga från Sametinget,
• Kaisa Syrjänen Schaal som är huvudsekreterare i regeringens senaste utredning om minoritetspolitiken,
• Anne-Mari Angeria och Nils-Bertil Heikka från Luleå Kommun.

Från SKR medverkar Björn Kullander som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, samt Anders Nordh som leder samtalet.

Samtalet handlar om kommuner och regioners arbete med minoriteter och minoritetsspråk samt om ansvaret för de nationella minoriteterna. Gästerna berättar om sitt arbete både på övergripande nivå och med praktiska exempel; Ett späckat avsnitt om ett viktigt ämne!

Demokratiresan - Om minoritetsfrågor

Minoritetsrättigheter

I Sverige finns fem nationella minoriteter som alla omfattas av den svenska minoritetspolitiken: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna har dessutom status som urfolk. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och för alla de fem nationella minoriteterna. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. För de 84 kommuner och 15 regioner som dessutom tillhör ett förvaltningsområde så tillkommer till exempel krav på att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på det nationella minoritetsspråket. I poddavsnittet delar Luleå kommun med sig av erfarenheter från arbetet med minoritetsrättigheter inom förskoleverksamheten.

Högre växel i minoritetspolitiken

Just nu är den statliga utredningen Högre växel i minoritetspolitiken ute på remissrunda.

Utredningen har sett över hur statens ansvar för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras i syfte att stärka minoritetspolitiken. Kommuner och regioner efterfrågar främjande insatser och en viktig slutsats är att alla landets kommuner och regioner måste växla upp arbetet – inte bara de som tagit ställning genom att bli förvaltningsområde för en eller flera av de nationella minoriteterna.

Det börjar med dialogen

En praktisk lärdom tillika ett tips som lyfts fram till kommuner som vill bli bättre på att arbeta med nationella minoriteter är att våga börja med dialoger – och att vara medveten om att det skapar förväntningar om inflytande på riktigt. Att nationella minoriteter ska ha reellt inflytande i frågor som berör dem är också en viktig del av minoritetslagstiftningen. Dialoger är viktiga för att förstå den bredd som också finns inom varje minoritet - ett exempel på detta är en process som genomfördes med den romska minoriteten i Göteborg (ta del av exemplet i skriften nedan).

Utöver de särskilda minoritetsrättigheter som finns, skiljer sig arbetet med nationella minoriteter egentligen inte så mycket från annat arbete med mänskliga rättigheter. En kommun som har ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter på plats arbetar också med nationella minoriteter. Det handlar om att säkerställa att människor har kännedom om sina mänskliga rättigheter, att de kan vara delaktiga i processer som påverkar deras liv, att välfärdens kärnuppdrag kring bland annat skola, vård, omsorg och kultur genomförs utan diskriminering och med respekt för varje människas mänskliga rättigheter.

Medskapande för romsk inkludering

SKR:s arbete med nationella minoriteter