Riktade statsbidrag gör budgeten oöverskådlig

Att det som kallas för satsningar egentligen kan innebära neddragningar är inget ovanligt i statens budgetar och är en konsekvens av att statsbidragen vuxit sig så många och oöverskådliga.

I tisdags presenterade den nya regeringen sin första budgetproposition. Chansen att den ska gå igenom hela vägen i riksdagen i december är relativt stor denna gång, eftersom partierna bakom budgeten har majoritet i riksdagen. Det betyder att kommuner och regioner med ganska stor säkerhet kan använda informationen de nu fått som underlag när de lägger sina egna budgetförslag. Inför 2023 ser det dock ovanligt besvärligt ut. Som en ekonomidirektör i en kommun sade till mig. ”Ja, det är ett besked i alla fall, då kan vi börja arbeta med våra besparingar utifrån det”.

Hur stora är egentligen statsbidragen?

Att de generella statsbidragen ökar med 6 miljarder kronor har de flesta hört. Dock är det så att i ökningen ingår det stöd på 300 miljoner kronor som kommuner och regioner redan får som ”kompensation” för att Kommuninvest fick lov att betala riskskatt. De generella bidragen är ganska lätta att reda ut. Men, hur mycket förändras egentligen de riktade statsbidragen, och ökar de verkligen, eller minskar de? Det är det nog ingen som har helt koll på.

Svårberäknat när nya och gamla bidrag blandas

Problemet är att de riktade statsbidragen vuxit till att bli så många att det inte längre går att överblicka. Dessutom hanteras olika bidrag på olika sätt. En del riktade bidrag som skulle ha upphört 2022 förlängs. Andra upphör. Några nya riktade statsbidrag läggs till, några minskar och några ökar. Nytt och gammalt blandas, vilket försvårar för oss som behöver räkna på konsekvenserna och ha överblick. Det är ett av skälen till att generella statsbidrag är att föredra. De riktade vet man aldrig vad som händer med.

Förändrade bidrag till sjukvården

En sak som tydligt går att utläsa ur budgetpropositionen är ändå hur pengarna till sjukvården förändras mellan 2022 och 2023. I utgiftsområde 9, delområde 1:6 ”bidrag till folkhälsa och sjukvård” minskar de riktade statsbidragen från 36 miljarder år 2022 till 18 miljarder år 2023. Samtidigt sa finansministern i samband med presentationen av budgeten att regeringen satsar över två miljarder på bland annat fler vårdplatser.

Att det blir så här beror på att många av de bidrag som regionerna fick till följd av pandemin tar slut 2022. Vissa av dessa medel var förknippande med att arbetet upphör, eller åtminstone minskar. Som exempelvis de medel regionerna fick för vaccinationerna. Arbetet finns inte längre kvar, och då är det rimligt att även pengarna försvinner. Dock försvinner även andra medel som har kunnat användas mer fritt av regionerna. Det gäller exempelvis de 6 miljarder kronor som regionerna fått för att komma ikapp med uppskjuten vård. Där är regionerna inte ikapp ännu, men medlen försvinner trots att arbete helt klart återstår.

Samma pengar används flera gånger

Att det som kallas för satsningar ibland kan innebära neddragningar är inget ovanligt i statens budgetar. Det är inget nytt i den nyligen presenterade budgeten. Det är en konsekvens av att statsbidragen vuxit sig så många och oöverskådliga, och att hela budgeten är så komplex och omfattande, så att rätt få individer kan se alla konsekvenser av helheten.

Det är inte heller ovanligt att ett riktat bidrag, avsett för ett ändamål ena året, styrs om till ett annat ändamål nästa år, innan arbetet med det som skulle göras från början är klart, och då kallas en ny ”satsning”. Det vill säga att samma pengar används två gånger. Ett exempel är de 4 miljarder kronor som i dag går till äldreomsorg och får användas fritt av kommunerna. Från och med 2025 ska medlen enligt uppgift täcka kostnader för bland annat ökad bemanning som kommer att regleras i en kommande ny äldreomsorgslag. Det innebär att kommunerna då själva måste finansiera en statlig reform.

Jag upphör inte att förvånas över hur stor uppfinningsrikedomen är för hur samma pengar ska täcka olika saker flera gånger. Budget efter budget. Problemet är ju bara att det inte går ihop i verkligheten.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen