Närhet till invånarna ger mest och bäst vård för pengarna

Förbättringar och utveckling av hälso- och sjukvården är ett ständigt aktuellt ämne. I dagens blogginlägg resonerar jag kring varför ett statlig övertagande varken ger bättre eller mer vård för pengarna.

Om staten hade ansvar för Sveriges sjukvård skulle alla utmaningar vara lösta och vården fungera bättre överallt. Eller? Just nu finns en debatt kring jämlik vård där en falang för fram statligt övertagande som en universallösning för att få bukt med allt från skillnader i regioners väntetider till olika vårdresultat. Men är det verkligen så enkelt att i statens regi skulle alla regioner i ett trollslag leverera samma resultat och lyckas lika väl i alla avseenden?

Låt oss börja med att titta på befintliga statliga myndigheter. När man jämför exempelvis Polismyndighetens, Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens eller länsstyrelsernas arbete och insatser i landet visar det sig att skillnaderna är mycket stora mellan olika län och regioner. Det är egentligen inget konstigt alls. Det handlar naturligt om olika lokala eller regionala förutsättningar, utmaningar och behov liksom skillnader i ledarskap. På samma sätt är det för hälso- och sjukvården.

Likvärdig vård handlar om att kunna göra olika

I en region är en stor del av befolkningen äldre medan det i en annan region är betydligt fler yngre. I en tredje region föds fler barn per invånare och en fjärde region har en liten population sett till den geografiska ytan. Det kräver regionala anpassningar utifrån olika utmaningar för att få en så god vårdkvalitet som möjligt för pengarna. Att göra likadant överallt, när förutsättningar är olika, leder inte per automatik till samma slutresultat. Tvärtom. Och är det exempelvis rimligt att ha lika många ambulansstationer per ytenhet i Norrbotten som i Skåne. Vad skulle det kosta? Enda sättet att snabbt nå att vården ser likadan ut överallt är att alla sänker nivån till den region som ligger lägst, vilket inte är särdeles eftersträvansvärt.

Hälso- och sjukvården regleras redan av staten

De som gärna ser ett förstatligande för också i bevis att invånare inte känner till vilka som bestämmer i regionen, det vill säga regionernas förtroendevalda är inte välkända. Men hur många känner till vilka riksdagsledamöter som sitter i socialutskottet? Och kan allmänheten överlag för den delen namnen på alla ministrar eller de riksdagsledamöter som företräder det län man bor i? Innebär det att utskottet eller regeringen bör avskaffas och demokratin monteras ned?

Det är ofta i mediesammanhang, för enkelhetens och tydlighetens skull, smidigare att kunna peka ut en person som ansvarig för ett område, en minister som ska ta ansvar för allt som händer inom området. Men även om sjukvården skulle ligga på en myndighet kan inte en minister gå in och styra upp verksamheten. Myndigheterna styrs via lagar, förordningar med instruktioner, budget och regleringsbrev. På samma sätt styrs hälso- och sjukvården redan idag på olika sätt genom regleringar av staten. Skulle man mot all förmodan lägga in hela Sveriges hälso- och sjukvård i en enda enorm myndighet gör det sig tämligen svårt att sätta som mål för myndigheten att alla regioner alltid ska leverera lika bra resultat. Och hur skulle byte till statlig huvudman göra att hälso- och sjukvårdens utmaningar med tillgänglighet och kompetensförsörjning löstes? De frågorna får aldrig något svar.

Svensk vård är i världsklass

Det är viktigt att också påminna om att även om den svenska hälso- och sjukvården har områden att förbättra så står den sig ett internationellt perspektiv ytterst väl. Den levererar nämligen i världsklass enligt i stort sett alla rapporter. Sverige brukar tillhöra de fyra, fem länderna med högst medicinska resultat i olika jämförande studier. Över tid ser vi också tydliga förbättringar inom de allra flesta kvalitetsmått för vården, i hela landet. Men genom att mäta upptäcker vi förstås också skillnader.

Det kan vara svårare att ännu helt slå fast hur Sverige står sig i pandemihantering jämfört med andra, men OECD:s rapport ”Health at a glance” från 2020 ger vissa svar. I denna undersöktes om hur resilient vården var under den första fasen av covid-19. Där framgår att Sverige drabbades klart värre med fler smittade än de flesta europeiska länder i början av pandemin. Sverige hade också färre restriktioner och invånarna rörde sig i högre grad i samhället än i andra OECD-länder. Det som sticker ut är också vårdens samverkan och omställning. I Sverige samverkade regionerna kring intensivvårdspatienter och privat vård. Regionerna byggde om vanliga vårdavdelningar till intensivvårdsplatser och byggde upp fältsjukhus. De enda länder som genomförde alla de åtgärder som efterfrågades i rapporten var just Sverige och Frankrike. Enligt studien var Sverige också bland de länder som under pandemin ställde om vården allra snabbast och mest. Just snabbheten bygger på närhet, på förtroende och flexibilitet i organisationen – något som gör sig betydligt svårare i en stor myndighet än med regionalt självstyre.

De som ropar på ett statligt övertagande av vården är oss många svar skyldiga över hur det skulle gå till och hur det skulle leda till förbättrad vårdkvalitet. Mest vård för pengarna anser jag sker genom närhet till invånarna och anpassning till lokala och regionala förutsättningar och behov. Dessutom ger det en demokratisk insyn och sund maktfördelning, som en statlig myndighet aldrig kan ersätta.

Därför är självstyrelse bra

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen