Många osäkra faktorer i budgetarbetet
Ungefär hälften av kommunerna och regionerna fattar beslut om sin budget för nästkommande år i juni. Det sker utifrån en rad osäkerhetsfaktorer, som gör planering av och beslut om budgeten ytterst svår.
Många kommuner och regioner har redan fattat beslut om budgeten för 2023 alternativt finns ett färdigt budgetförslag för fullmäktige att besluta om. För närvarande finns det väldigt många osäkra och viktiga faktorer att ta hänsyn till i budgetarbetet, däribland inflationen.
Den senaste noteringen är 7,2 procents inflation mellan maj 2021 till maj 2022. Att inflationen skulle nå sådana noteringar hade få räknat med. Utvecklingen påverkar också de kommande pensionskostnaderna, som är värdesäkrade med prisbasbelopp och bygger på hur inflationen har sett ut från juni föregående år till juni i år. Pensionsförvaltarna antar i sina prognoser att inflationen är 6 procent, vilket innebär att pensionskostnaderna kan öka ännu snabbare än förväntat.
Stigande ränteutveckling
Investeringarna kommer också att bli betydligt dyrare än planerat då byggkostnadsindex i maj 2022 steg med 13,9 procent jämfört med maj 2021. Därtill kommer räntekostnaderna för lån.
SKR föreslog i februari att internränta för 2023, som utgår från kommunsektorns faktiska räntekostnader, skulle vara 1,25 procent. Nya beräkningar från Kommuninvests system KI-Finans visar dock att de faktiska räntekostnaderna nu börjar komma upp till 1,75 – 2 procent. Det här behöver kommuner och regioner tänka på när man beslutar om både vilka investeringar som ska göras och vilken internränta som ska användas.
Vi vet dessutom att ränteutvecklingen kan bli värre. Den amerikanske centralbanken Fed höjde på sitt senaste möte räntan med hela 0,75 procentenheter och fler centralbanker kan följa efter.
Ytterligare en osäker faktor är ersättningen för de personer som ska tas emot enligt massflyktsdirektivet. Beslut om ersättningsnivån kommer förhoppningsvis att fattas av regeringen den 22 juni, samtidigt som kommunernas anvisningstal gäller från den 1 juli.
Kort framförhållning kring statsbidrag
Andra faktorer att ha med i beräkningen är olika statsbidrag. Häromdagen fick 30 procent av kommunerna ett glädjande besked om att de får dela på hela två miljarder kronor för att de har minskat antalet timanställda inom hemtjänsten eller hade en bra nivå sedan tidigare. För kommuner som uppnått statsbidragets kriterier är det ett enormt tillskott, som motsvarar cirka 10 procent av kostnaderna för hela äldreomsorgen.
Problemet med statsbidraget är att kriterierna var så snäva att få kommuner lyckade uppnå dem på den korta tid de hade på sig. SKR har påtalat det här för ansvariga statsråd i oktober 2021, men tyvärr helt utan framgång. Vi avser nu att göra en analys av utfallet av statsbidraget och hur denna typ av bidrag kan förbättras.
För 2023 finns fortfarande inga anvisningar för vilka kriterier som gäller för att en kommun ska kunna ta del av statsbidraget. Enligt uppgift ska anvisningarna gå ut under juni månad, men det innebär ändå att kommunerna även i år får mycket kort tid på sig att nå de mål som kommer att definieras i kommande anvisningar från Socialstyrelsen.
Ovanstående är bara en bråkdel av de osäkerhetsfaktorer kommuner och regioner nu har att ta hänsyn till i sin budget. Det kan nästan att betrakta som en tillfällighet om någon lyckas pricka in och pricka rätt för alla de parametrar som behöver tas hänsyn till i budgetarbetet.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer