Kultursamverkansmodellen

Regionerna är en del av kultursamverkansmodellen. Modellen ska ge utrymme för regionala variationer och prioriteringar samt en kulturpolitik närmare medborgarna.

Kultursamverkansmodellen är en central faktor för det kulturpolitiska arbetet på nationell, regional och kommunal nivå. Det är därför viktigt att vårda och utveckla den.

Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och samtidigt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Den medför också att kulturpolitiska beslut fattas närmare medborgarna.

Regionernas fleråriga kulturplaner är politiskt beslutade planer som tas fram i samverkan med kommunerna, och efter samråd med civilsamhälle och det professionella kulturlivet i regionen. Flera av regionerna i Sverige är dessutom involverade i formaliserad interregional samverkan. Samtliga regioner, utom Region Stockholm är en del av modellen.

Kulturplanerna omfattar i många fall regionens samlade kulturpolitiska strategi och plan och ej enbart de delar som regleras i förordningen om bidrag till regional kulturverksamhet. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den regionala kulturpolitiken och det regionala utvecklingsansvaret.

Kommunerna är betydande aktörer även för den regionala kulturverksamheten. Ett exempel på detta är att de idag bär drygt 25 procent av de årliga bidragen inom ramen för kultursamverkansmodellen, vilket är i nivå med de årliga bidragen från staten. Regionerna står för mer än 45 procent.

Källa: Kultursamverkansmodellen, Uppföljning av ekonomi, personal och aktiviteter 2021 (PDF), Kulturrådet

Enkätundersökning om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har genomfört en undersökning tillsammans med den statliga Kultursamverkansutredningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen.

Undersökningen ger en bred bild av kommunernas uppfattning om samverkan inom modellen och hur man ställer sig till en eventuellt förändrad roll i framtiden.

• Mer än hälften av kommunerna tycker att samverkan vid framtagandet av de regionala kulturplanerna fungerar ganska bra och 16 procent att det fungerar mycket bra.
• 34 procent anser att kultursamverkansmodellen påverkat tillgången till kulturlivet positivt.
  
• Kommunerna har en varierad uppfattning gällande om deras roll i modellen behöver förändras. Drygt en tredjedel anser att kommunernas roll bör förändras, en tredjedel har svarat att man inte vet om rollen bör förändras medans knappt en tredjedel svarar nej på samma fråga.
• Det finns ett tydligt behov av större flexibilitet och lyhördhet för kommunala perspektiv för att samverkan mellan kommun, region och stat ska nå sin fulla potential.

Presentation av resultaten från enkätundersökningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkan (PDF) Pdf, 2 MB.

Översyn

Just nu görs en statlig översyn av kultursamverkansmodellen. Särskild utredare är Mats Svegfors. Kultursamverkansutredningen ska samråda med regioner och kommuner samt föra en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Utredningen har bland annat träffat SKR:s nätverk för regionala kulturchefer liksom nätverket för kommunala kultur- och fritidschefer som en del av samrådsförfarandet. Utredningen har även mött SKR:s beredning för kultur och fritid vid flera tillfällen, som ett led i dialogen med SKR.

Syftet med översynen är att modellen ska utvecklas så att den i ökad grad kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. I översynen ska regionernas frihet och ansvar beaktas. Utredningen ska överlämna sitt betänkande den 29 september 2023.

I uppdraget ingår bland annat att föreslå hur samverkan inom modellen i ökad grad kan beakta kommunernas betydelse inom kulturområdet. Därför har SKR tillsammans med utredningen undersökt kommunernas erfarenheter och synpunkter på kultursamverkansmodellen.

Översyn av kultursamverkansmodellen för kultur i hela landet, Regeringskansliet

Fakta om undersökningen

Syftet med undersökningen var att få en bred bild av kommunernas erfarenheter av kultursamverkansmodellen och hur de ser på samverkan inom ramen för modellen.

• Enkäten har gått ut samtliga 263 kommuner i de län som deltar i modellen (Gotland undantaget).
• 194 kommuner har besvarat enkäten vilket utgör en andel om 74 procent.
• Bortfallet är jämnt fördelat i både SKR:s kommungrupper och i relation till invånarantal.
• Enkäten har inte gått till kommuner i Stockholms län då de inte är med i kultursamverkansmodellen idag. Ej heller till Gotland som fungerar som både kommun och region.

Undersökningen genomfördes januari-februari 2023 i samverkan med Kultursamverkansutredningen.

SKR:s ståndpunkter om kultursamverkansmodellen

Sveriges Kommuner och Regioner har sedan införandet av modellen verkat för att medlemmarna ska ha goda förutsättningar att bedriva regional kulturverksamhet och att kultursamverkansmodellen ger utrymme för lokala och regionala behov och förutsättningar.

SKR:s ståndpunkter sätter ljuset på några av de områden som fortsatt behöver utvecklas för att stärka den regionala kulturverksamhetens förutsättningar att nå såväl regionala som nationella kulturpolitiska mål.

SKR:s ståndpunkter gällande kultursamverkansmodellen (PDF) Pdf, 260 kB.

Nationell dialog

Regeringen bjuder två gånger per år in till dialog om kultursamverkansmodellen med ledande politiker på regional nivå. Här finns möjlighet att lyfta frågor och ge synpunkter på frågor med bäring på regional kulturverksamhet. SKR medverkar vid dialogen och menar att den är avgörande för kultursamverkansmodellens struktur. SKR verkar därför för en formalisering och utveckling av dialogen, se SKR:s ståndpunkter ovan.

Inför varje möte arrangerar SKR ett förmöte med tid för förberedelser och fördjupningar.