Fördelarna med kommunal skola

Det är dags att ta vara på fördelarna med den kommunala skolan.

• Det är dags att utveckla undervisning istället för regler och system.
• Det är dags att kommunernas ansvar och befogenheter hänger ihop.
• Det är dags att lyssna på forskning och professionens erfarenheter.
• Det är dags att uppmärksamma framgångsrik lokal skolutveckling.
• Det är dags att staten stärker dialogen om skolan med huvudmännen.

Kommunerna har bäst kunskap om sina elevers och sina skolors unika förutsättningar och vad som bör prioriteras.

Det är på lokal nivå som förtroendevalda, förvaltning, skolledare och lärare tillsammans kan följa upp elevernas resultat.

Det är på lokal nivå som ledning och medarbetare kan se över och avgöra vilka åtgärder som behövs, anpassa bemanning och ha ett nära samarbete om skolans utveckling.

Ta vara på närheten mellan den kommunala skolan, medborgarna och det omgivande samhället.

Skolan kan göra mycket men inte allt. Den kommunala skolan har nära att samarbeta med socialtjänst, näringsliv och kultur- och fritidsverksamhet.

Det är enklare för medborgarna att vända sig till sin kommun än till en myndighet långt borta. Ansvariga kan enklare ställas till svars. Det är en fråga om inflytande och demokrati.

En starkare statlig styrning av skolan minskar förutsättningarna för skolutveckling utifrån skolledningens, rektorns och lärarnas kunskaper om sin egen skola. Även medborgarnas inflytande minskar.

Utgå från forskning och beprövad erfarenhet av vad som fungerar bra i skolor och klassrum.

Sverige har länge haft en strid ström av skolreformer. Det skapar oro och ryckighet i skolornas planering och undervisning.

Många reformer genomförs hastigt utan tydlig förankring i forskning och verksamhet.

De flesta handlar om regler, kontroll och system istället för stöd som stärker professionen och utvecklar undervisningen.

Det saknas systematiska utvärderingar av skolans reformer.

För att göra rätt och utvecklas måste kommuner, skolor och lärare ha friheten att göra olika.

Det finns en övertro på nationella lösningar – om alla gör lika så blir resultaten bättre. Det leder till krav på fler nationella reformer och ökad statlig styrning.

Men långt ifrån alla har samma problem och behov. Det gäller såväl skolor som enskilda elever.

Istället behövs lösningar utifrån lokala behov. Det är grundläggande för en likvärdig undervisning.

Ökad tillit och ett fungerande stöd bygger på en nära dialog mellan stat, huvudmän och skolor.

Statens detaljstyrning av skolan och över 60 riktade statsbidrag hämmar det lokala utvecklingsarbetet.

Staten behöver visa tillit till skolans profession att organisera och leda sina skolor och undervisningen.

För att det statliga stödet ska träffa rätt behöver det vara varierat och styras av vad skolor och kommuner efterfrågar. Det behöver också vara långsiktigt och flexibelt samt bygga på såväl forskning som erfarenhet.

Kraften att utveckla skolan måste komma inifrån, den kan inte tryckas på ovanifrån.

Skolan ska stå på en solid kunskapsgrund. Utveckling sker bäst när lärare tillsammans drar lärdomar av den egna praktiken. Och vågar pröva nya vägar.

I landets kommuner pågår ett dagligt arbete för att utveckla skolan. Staten kan bättre stödja den utvecklingen.

Dels genom att sprida forskning och lokala erfarenheter, dels genom att erbjuda det stöd som efterfrågas lokalt.

Bredare nationella insatser kan behövas när samma behov finns på många platser i landet.

Att lita på de professionella bedömningarna och att kunna agera inom sitt mandat är hörnstenar.

Regeringen och huvudmännen kan tillsammans utveckla skolans ledarskap, förbättra undervisningen och öka läraryrkets attraktivitet.

De senaste årens arbete i Ontario, Kanada är ett exempel på god dialog där professionen varit drivande i förbättringsarbetet.

Där uttrycker lärarna och skolorna vilka nationella insatser som behöver göras. Forskare deltar i utvecklingsarbetet och goda erfarenheter sprids.

Det behövs en samsyn om lösningar och vägen framåt. Där innehåll väger tyngre än system.

Skolans stora utmaningar handlar om att:

• Ge eleverna likvärdiga möjligheter utifrån skollagens höga ambitioner
• Undervisa för ett samhälle i förändring, där digitaliseringen är en viktig del
• Hitta skolans roll för att möta segregationen, i samverkan med det övriga samhället
• Alla i skolan ska vara trygga och må bra
• Möta behoven av resurser för skolans utveckling och utbyggnad

SKR är ense med många andra om utvecklingsbehoven: undervisning, arbetssätt, kompetensförsörjning samt tydliga roller, styrning och ledning.

Men det behövs en samsyn om lösningar och vägen framåt. Där innehåll väger tyngre än system.