Finansiering och åtgärder för införande av riskbaserad kontroll av växtskyddsmedel
Kommunernas kontroll av växtskyddsmedel faller inom två områden – användning respektive försäljning av växtskyddsmedel. SKR bedömer att finansieringen av kontrollen kan ske genom miljöbalken, under vissa förutsättningar.
Växtskyddsmedelsområdet omfattas av EU:s kontrollförordning 2017/625 (EU) som även har betydelse för finansieringen av kontrollområdet. Det innebär att kontrollerna som utförs av kontrollmyndigheterna ska vara regelbundna, utföras med lämplig frekvens och vara riskbaserade. Alla aktörer ska få kontroll. Det finns en tydlig koppling mellan finansiering och säkerställandet av EU-kraven.
Förutsättningar för finansiering
Sverige har vid revisoner redovisat för EU-kommissionen (DG SANTE) att vår miljöbalkstillsyn är likvärdig med de krav som ställs enligt kontrollförordningen. SKR bedömer att finansiering av området kan ske genom miljöbalken, under vissa förutsättningar.
Kompletteringar av miljöbalken
För att följa kontrollförordningen har miljöbalkens regler framförallt 26 och 27 kapitlet kompletterats.
- I 26 kapitlet har begreppen kontroll och annan offentlig verksamhet införts. Motsvarande förändringar bedöms behövas i kommunernas taxeföreskrifter för att finansiering ska kunna ske.
- I 27 kapitlet har en ny punkt 2 införts under 27 kap § 1. Där ges kommuner rätt att ta ut avgifter med stöd av miljöbalken för tillsyn och kontroll inom miljöbalkens område det vill säga bland annat växtskyddsmedel.
Åtgärder för att införa riskbaserad kontroll och finansiering
Kommunerna behöver tänka särskilt på vissa saker och eventuellt göra vissa justeringar av nuvarande arbetssätt.
Kommunernas uppdrag
Kommunernas kontroll/tillsyn av växtskyddsmedel faller inom två områden – användning respektive försäljning av växtskyddsmedel.
Tillsyn av försäljning
Tillsynen av försäljning av växtskyddsmedel är delad med Kemikalieinspektionen. Staten har ansvaret för tillverkare och importörer medan kommuner ska granska återförsäljare och detaljister.
Tillsyn av användning
Tillsynen av användning består av två delar:
- Den första delen som medför granskning av egenkontrollprogram och rutiner hos användare. Inom detta område är jordbruksanläggningar störst men även skogsbruk och andra verksamheter förekommer. Jordbruksverket är tillsynsvägledande myndighet för de vanligast förekommande områdena.
- Den andra delen av användning rör vissa regler för spridning och hantering av växtskyddsmedel. Här finns bestämmelser om förbud av spridning runt bostäder, parker samt regler för hur spridning ska gå till. Tillsynsvägledande myndighet är Naturvårdsverket.
Vägledning
Kontrollförordningen ställer tydliga krav på att tillsynen av bland annat växtskyddsmedel måste vara riskbaserad med riskfrekvens.
KemI, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om riskbedömning av aktörer som hanterar växtskyddsmedel. För att leva upp till kraven på riskbaserad kontroll är tanken att aktörer som är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga tilldelas en kontrollfrekvens som är baserad på bedömningen i samband med taxesättning i SKR:s modell (Behovsstyrd taxa). Det betyder att hög risk, normal risk och låg risk anses utgöra utgångspunkten kontrollfrekvensen. För U-verksamheter ska kommunen riskbedöma verksamheten separat och fastställa en kontrollfrekvens. I sådana fall kan ovan nämnda vägledning användas som stöd för kommunen. Samtliga aktörer oavsett prövningsnivå ska få minst ett kontrollbesök vart femte år.
Tillsynen av branscher som använder växtskyddsmedel för vilka fast avgift föreskrivs i taxan ska alltså precis som i fortsättningen ha regelbunden tillsyn enligt taxemodellen.
Vanliga frågor och svar
Begrepp i korthet
Vissa begrepp (offentlig kontroll, annan offentlig verksamhet, uppföljning och bristande efterlevnad) är specifika för EU:s kontrollförordning och betydelsen utvecklas i vår webbrapport om avgifter för livsmedelskontrollen under rubriken Begrepp och överväganden för taxan.
Underlag för taxesättning inom livsmedelskontrollen
SKR föreslår att kommunen använder sig av denna vägledning för bättre förståelse av begreppen och hur de används inom kontrollförordningen.
Med riskbedömning avses i sammanhanget en metod att bedöma hur ofta en aktör ska kontrolleras mot bakgrund av lagstiftning och eventuella faror. Består av nationell bedömning och enskilda myndighetens bedömning (erfarenhet).
Informationsansvarig
-
Michael Öhlund
Handläggare