Attityder, digital service

Allt fler positiva till den ökade digitaliseringen i samhället

Sveriges invånare blir alltmer positivt inställda till den ökade digitaliseringen i samhället. Andelen har ökat från 72 procent år 2016 till 77 procent år 2020. Endast sex procent uppger att de är negativt inställda till den ökade digitaliseringen.

Det är framförallt kvinnor och personer i åldersgrupperna 34-49 år och 65-79 som driver den positiva trenden. Det är i dessa grupper som andelen positiva ökat mest över tid. Yngre är dock fortsatt mer positiva än äldre.

Det finns också regionala skillnader. Personer som bor i Region Stockholm (87 %) och Region Östergötland (82 %) är mest positiva till den ökade digitaliseringen i samhället medan invånare i Region Dalarna (69 %) och Region Jämtland Härjedalen (69 %) i lägst grad är positiva.

Sett till utbildning är högskoleutbildade mer positiva än invånare vars högsta utbildningsnivå är grundskoleutbildning (67 procent). ​

Allt viktigare att kommunicera och få service digitalt

Allt fler tycker att det är viktigt att kommunicera och få service digitalt. Åtta av tio (77 %) uppger att det är viktigt, vilket är en ökning jämfört med både 2016 och 2018 då andelen var 71 procent respektive 73 procent. Att allt fler anser att det är viktigt för dem innebär ökade förväntningar på kommuner och regioner att erbjuda digital service. Endast sex procent menar att det inte är speciellt viktigt för dem.

Fler kvinnor (80 %) än män (75 %) svarar att det är viktigt för dem att kunna kommunicera och få service digitalt, en skillnad som inte gick att utläsa år 2018.

För personer i åldern 35-49 år (82 %) har detta också blivit viktigare. År 2018 var den andelen 75 procent. Tidigare fanns en skillnad mellan personer i åldersgruppen 35–49 år och gruppen 18–34-åringar. Fler yngre ansåg att det var viktigt att kommunicera och få service digitalt. Nu är andel i dessa två grupper lika stor.

Invånarna i Region Stockholm sticker ut (87 %) då de i högst grad svarar att detta är viktigt, följt de i Region Örebro (81 %). Personer tillhörande Region Dalarna (67 %) och Region Gotland (68 %) svarar i lägst grad att detta är viktigt.

Vid en jämförelse mellan personer med olika utbildningsnivå är det minst viktigt är det för grundskoleutbildade att kunna kommunicera och få service digitalt (63 %).

Kommentar

En möjlig förklaring till att det skett en ökning just bland kvinnor och personer i åldern 35–49 år kan vara att digitala lösningar så som digitala vårmöten och matvaruhandel online blivit allt vanligare, vilket är tjänster som kvinnor och föräldrar använder i störst utsträckning.

En övervägande majoritet är positiva till att kommuner och regioner erbjuder service digitalt

Drygt åtta av tio (83 %) upplever det som positivt att kommuner och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt, fem procent fler än vid den senaste mätningen år 2018, då andelen var 77 procent. Både män (83 %) och kvinnor (84 %) är mer positiva än i 2018 års mätning.

Det går också att utläsa en något mer positiv inställning till detta i samtliga åldersgrupper, störst ökning finns bland personer som är mellan 65 och 79 år och de i åldern 34-49 år. Störst andel invånare som ställer sig positiva till att kommuner och regioner kommunicerar och erbjuder digital service finns i Region Stockholm (91 %).

Att allt fler ställer sig positiva till digital service skapar allt bättre förutsättningar för kommuner och regioner att ställa om till digital service där passar.

Tre av fyra är positiva till digitala pedagogiska verktyg i undervisningen

Tre av fyra (76 %) ställer sig positiva till att skolan använder sig av digitala pedagogiska verktyg i undervisningen. Knappt en av tio (8 %) är negativt inställda. Den positiva inställningen ökar jämfört med 2018, då 70 procent var positiva. Endast 8 procent har en negativ inställning till digitala pedagogiska verktyg, vilket är lägre än vid tidigare undersökningar 2016 och 2018 då andelen var 10 procent.

Kvinnor (79 %) är i årets mätning mer positiva till digitala pedagogiska verktyg i undervisningen än vad män (74 %) är. Även vid tidigare års mätningar fanns en liten skillnad, som nu blivit större.

När olika åldersgrupper jämförs visar det sig att personer i åldern 35-49 år är de som är mest positivt inställda till digitala verktyg i undervisningen. En stor ökning, från 71 procent till 81 procent har skett över de senaste två åren. Även i äldre åldersgrupper har det skett ganska stora ökningar. Andelen positiva har ökat från 68 till 76 procent i gruppen 50–64 år och från 66–74 procent bland dem som är 65–79 år.

Den yngsta gruppen, som är personer i åldern 18–34 år, var tidigare de som var mest positivt inställda jämfört med äldre. Nu när de andra åldersgrupperna blivit mer positiva är de yngsta nu den grupp (73 %) som tillsammans med de äldsta (74 %) i minst utsträckning är positiva.

Personer tillhörande Region Västernorrland (83 %) och Region Södermanland (81 %) är mest positiva till digitala verktyg, minst positiva är de i Blekinge (68 %).

De som tror att digitala pedagogiska verktyg förbättrar elevernas inlärningsförmåga, är fler än de som tror att det försämrar inlärningsförmågan

Fyra av tio (41 %) tror att digitala pedagogiska verktyg i undervisningen förbättrar elevernas inlärningsförmåga. 19 procent tror att inlärningsförmågan inte påverkas alls och 16 procent tror att den blir sämre. En av fyra (24 %) uppger att de är tveksamma till hur inlärningsförmågan påverkas.

Män tror i högre grad än kvinnor att inlärningsförmågan inte påverkas eller att den påverkas negativt medan kvinnor i högre grad än män svarar att de är tveksamma. Det finns inga skillnader i svaren beroende på om man har barn i skolålder eller inte.

Varannan är positiv till vård, konsultation och behandling på distans

Varannan invånare (52 %) ställer sig positiv till vård, konsultation och behandling på distans med stöd av digitala lösningar. Det är en lägre andel än vid den mätning som genomfördes 2018.

Kvinnor (55 %) och personer i åldersgrupperna 18-34 år (60 %) respektive 35-49 år (58 %), är i högre grad positiva till detta jämfört med män (49 %) och äldre (mellan 38-48 %). Minskningen av andelen positiva syns hos båda könen och i någon grad i samtliga åldersgrupper. Totalt en av fyra (25 %) menar att de rent av är negativa till vård, konsultation och behandling på distans. Lägst andel finns bland de yngsta och högst andel bland de äldsta.

Att så många som en av fyra är negativt inställda är en faktor som behöver beaktas då vårdmöten i digital form i allt större utsträckning erbjuds som ett komplement till fysiska vårdmöten. Andra undersökningar visar att en stor andel av dem som använt denna typ av tjänster har en positiv upplevelse.

Forskningsstudie om digitala vårdmöten med läkare

Mest positiva till vård, konsultation och behandling på distans är invånare i Region Stockholm (59 %), Region Västerbotten (56 %) och Västra Götalandsregionen (57 %).

Vad gäller användningen av tjänster hos digitala vårdgivare visar en rapport från SKR att den till stor del utgörs av barnfamiljer och unga. Vidare använder kvinnor tjänsterna i betydligt större utsträckning än män.

Drygt hälften är positiva till omsorg i hemmet med stöd av digitala lösningar

Drygt hälften av invånarna (54 %) uppger att de är positiva till omsorg i hemmet med stöd av digitala lösningar. Det är en lägre andel än vid den undersökning som genomfördes år 2018 (62 %). Minskningen har skett både bland män och kvinnor och i någon mån i samtliga åldersgrupper. Närmare en av fyra (23 %) menar att de är negativa till omsorg i hemmet med stöd av digitala lösningar. Mest positiva är de två yngre åldersgrupperna, -50 år (mellan 59 och 61 procent) medan de äldre, 50+ år, är mest negativa (mellan 29-26 %).

Region Jämtland Härjedalen (45 %) sticker ut något då andelen positiva till digitala omsorgslösningar i hemmet är lägre där än i övriga regioner. I övrigt finns inga större skillnader beroende på i vilket region man bor.

Många är positiva till att använda digitala lösningar som stöd för egenvård

Cirka sju av tio (73 %) ställer sig positiva till att använda digitala lösningar som stöd för egenvård. Endast en av tio (10 %) ställer sig negativa till detta. Kvinnor (75 %) är mer positiva till att använda digitala lösningar som stöd för egenvård, jämfört med män (71 %). Yngre är också mer positiva än äldre, minst positiva är personer i åldersgruppen 65-79 år (59 %). Invånarna i Region Dalarna (64 %) och Region Gotland (59 %) är minst positiva till digitala lösningar som stöd för egenvård medan personer som bor i Region Stockholm (80 %), Uppsala (77 %) och Västra Götalandsregionen (77 %) är mer positiva.

Frågan ställdes för första gången 2020 och jämförelser över tid kan därför inte göras.

30 procent anser att kommuner och regioners digitala service har förenklat deras liv i stor utsträckning

Tre av tio invånare upplever att kommuner och regioners digitala service förenklat deras liv "i stor utsträckning" (30 %). Resultatet är det samma som vid mätningen 2018. Men det finns en positiv trend vid en jämförelse med 2016 års undersökning (21 %), vilket är positivt men ännu finns det stort behov av att utveckla digital service och att göra det med invånarnas behov i centrum.

En av fyra (25 %) uppger i sin tur att den förenklat deras liv "i liten utsträckning". Personer som är under 50 år svarar att den digitala servicen förenklat deras liv i stor utsträckning oftare än personer som är över 50 år.

Invånare i Region Värmland (36 %) och Region Stockholm (36 %) är de som menar att kommuner och regioners digitala service förenklat deras liv i störst utsträckning.

Allt fler anser att kommuner och regioner lever upp till deras förväntningar på digital service - men det är en bra bit kvar

Knappt tre av tio (27 %) menar att kommuner och regioner "i stor utsträckning" lever upp till deras förväntningar på digital service. Resultatet är något högre än vid mätningen 2018 (25 %) och sedan 2016 (21 %) finns en positiv trend. Att fler är anser att deras förväntningar infrias är positivt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att möta invånarna i deras tankar om hur kommuner och regioners digitala service borde vara.

Kvinnor och yngre menar i högre grad att kommuner och regioner lever upp till deras förväntningar på digital service. Förväntningarna på den digitala servicen uppfylles i störst utsträckning för invånare i Region Kalmar (34 %) och Region Jönköpings län (35 %).

Nio av tio tror att digitaliseringen och digital service kommer att påverka samhället framåt i stor utsträckning

Knappt nio av tio (88 %) tror att digitaliseringen och digital service kommer att påverka samhället framåt i stor utsträckning, vilket är i paritet med 2018 års mätning (88 %). Endast tre procent tror inte att digitaliseringen och digital service kommer påverka samhället framåt.

Kvinnor (90 %) svarar att de tror att digital service kommer att påverka samhället framåt i stor utsträckning i högre grad än män (86 %).

1. Jag behöver bara lämna mina uppgifter/information en gång
2. Jag behöver endast vända mig till en plats/instans när jag har ett ärende
3. Den finns tillgänglig/är lätt att komma i kontakt med när jag behöver den
4. Den är enkel att använda och lätt att förstå
5. Den är utformad utifrån mina behov

42 procent anser att den digitala servicen från det offentliga är lättillgänglig

Respondenterna fick svara på i vilken utsträckning de instämmer med fem olika påstående om den digitala servicen som kommuner, regioner och myndigheter (det offentliga) erbjuder. Det påstående flest instämmer med är att den finns tillgänglig/är lätt att komma i kontakt med när de behöver den (42 %), följt av påstående att den är enkel att använda och lätt att förstå (37 %). Omkring en av fyra instämmer med att de bara behöver lämna sina uppgifter/information en gång (28 %) och att de endast behöver vända sig till en plats/instans när de har ett ärende (25 %). Lägst andel instämmer med att den är utformad utifrån deras behov (21 %).

Vid utformningen av digitala tjänster öppnas nya möjligheter för det offentliga att samarbeta över organisationsgränser för att utveckla tjänster som sätter invånaren behov och dennes vardags - och livshändelser i centrum. Påståendena som handlar om hur ofta en uppgift behöver lämnas, om man behöver vända sig till endast en instans och huruvida servicen är utformad utifrån invånarens behov har ställts för att ta reda på hur väl det offentliga lever upp till målsättningar som en sammanhållen digital service.

Invånarnas svar visar tydligt att det offentliga behöver bli mycket bättre på underlätta uppgiftslämnarbördan och på att sätta invånarens behov i centrum.

Frågan ställdes för första gången 2020. Det är därför inte möjligt att göra jämförelser bakåt i tiden.

1. Att säkerhet och personlig integritet inte äventyras
2. Att den finns tillgänglig när jag behöver den
3. Att jag får snabb service/svar
4. Att tekniken fungerar
5. Att det finns icke digitala alternativ (t.ex. kunna ringa, använda pappersblankett)
6. Att mänsklig kontakt inte försvinner
7. Att digitala lösningar är enkla att använda
8. Att det finns bra uppkoppling
9. Att jag sparar tid
10. Att den information som lämnas digitalt är tydlig
11. Att servicen blir bättre när den blir digital
12. Annat, vad?
13. Tveksam, vet ej

Mänsklig kontakt och säkerhet viktigast när samhällsservicen blir allt mer digital

De som svarat på enkäten fick ange två saker (på en lista med 13 alternativ) som de anser vara viktigast när samhällsservicen blir digital. Det som är viktigast enligt flest är att mänsklig kontakt inte försvinner (37 %) följt av att säkerhet och personlig integritet inte äventyras. Det var fler kvinnor än män som angav dessa alternativ, men frågan om integritet var den som flest män valde.

Omkring en av fyra menar att det viktigaste för dem är att tekniken fungerar (24 %). En större andel män (28 %) än kvinnor (20 %) angav det alternativet bland de två som de tycker är viktigast. Att digitala lösningarna är enkla att använda valdes av 22 procent och något färre än två av tio uppger att det viktigaste är att det finns icke-digitala alternativ (18 %). 16 procent tycker att lättillgängligt är en av de två viktigaste sakerna när samhällsservicen blir allt mer digital.

Frågan ställdes på detta sätt för första gången år 2020. Därför görs inga jämförelser bakåt i tiden.