Nyttorealisering

Att arbeta med nyttorealisering handlar om att förändringar och investeringar ska få avsedd effekt både för den egna verksamheten och för invånarna. Nyttorealisering är en ledningsstrategi designad för att foga samman verksamhetens befintliga styr- och ledningsprocesser.

Välfärden står inför stora utmaningar och kommuner och regioner behöver arbeta aktivt med både med att öka effektiviteten och att hitta helt nya arbetssätt genom förnyelse och innovation. Men hur ska beslutfattare veta att de satsar på rätt saker och att förändringarna faktiskt ge de effekter som önskas?

Svaret är nyttorealisering. Det är en aktiv och systematisk styrnings- och ledningsprocess som syftar till att säkerställa och optimera nyttan med de investeringar, satsningar och förändringsarbeten som genomförs.

Värdeskapande utvecklingsstyrning

Kostnaden för en investering eller en förändringsinsats ska vägas mot den nytta som den medför. För att skapa bättre beslutsunderlag och för att realisera och optimera nyttor behövs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt.

Nyttorealisering handlar om att identifiera, specificera, planera, realisera och följa upp nyttor. Detta för att foga samman verksamhetens befintliga styr- och ledningsprocesser med systematiken för verksamhetsutveckling. Nyttorealisering är därmed ett mer omfattande arbete än att enbart ta fram en nyttoanalys/-kalkyl. Förutsättningar för nyttorealisering är en tydlig arbetsprocess, tydliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning.

Termer och begrepp

En kort ordlista med termer och begrepp som används inom ämnet nyttorealisering.

• Nytta: Nytta är en mätbar förändring som uppfattas positivt av en eller flera målgrupper och som bidrar till verksamhetens mål.
• Nyttoanalys och nyttokalkyl: En del i beslutsunderlaget inför beslut om införande. I en nyttoanalys och en nyttokalkyl ingår att identifiera och beskriva nyttor, planera för mätning av nuläget och uppföljning av utfallet. I nyttokalkylen ingår beräkningar.
• Ekonomisk nytta: Ekonomisk nytta värderas och kan hämtas hem i pengar. Kan vara både minskade kostnader och ökade intäkter.
• Omfördelningsnytta: Omfördelningsnytta är nytta i form av frigjorda resurser som kan fördelas om till någonting annat. Nyttan kan värderas i pengar.
• Kvalitetsnytta: Kvalitetsnytta värderas sällan i pengar och är därmed svårare att värdera och mäta. Exempel på kvalitetsnytta är bättre service till medborgare, snabbare handläggning, ökad trygghet, minskad orosmedicinering eller färre fallolyckor hos äldre, förbättrade skolresultat med mera.
• Samhällsnytta: Samhällsnytta är hållbar utveckling utifrån de tre hållbarhetsperspektiven ekologisk, social och ekonmiskt.

Nyttorealisering, DIGG

Nyttorealisering välfärdsteknik