Publicerad 31 oktober 2023

SU-Kvinnofrid – projekt för systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta

Projektet SU-Kvinnofrid ger kommuner stöd att systematiskt följa upp socialtjänstens insatser till våldsutsatta på individnivå. Projektet genomfördes första gången 2019–2020. År 2021–2023 genomförs en ny omgång där närmare 50 kommuner deltar.

Syftet med projektet är att ge kommuner

  • stöd att följa upp socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna
  • kunskap om insatsernas kvalitet och resultat
  • bra underlag att utveckla verksamheten
  • möjlighet att lära och dela erfarenheter med varandra

Projektet vill också lägga en grund för mer och bättre statistik och kunskapsutveckling inom kvinnofridsområdet nationellt.

SU-Kvinnofrid är en del i SKR:s kvinnofridssatsning 2021-2023, som syftar till att stärka kommuners arbete mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen genomförs med stöd av regeringen och i samverkan med de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS).

SKR:s kvinnofridssatsning

Frågor och svar om SU-Kvinnofrid 2021-2023

  • Vad visar resultaten hittills?

    Här visar vi några av resultaten från den senaste sammanställningen i maj 2023, då 32 av de deltagande kommunerna rapporterade in uppgifter till SKR. Totalt handlar det om 2090 ärenden. Av dessa är 1528 ärenden avslutade. Totalt har 567 personer svarat på brukarenkäten.

    Resultaten visar bland annat att

    • 93 procent av de våldsutsatta är kvinnor, 6 procent är män
    • 11 procent av alla fall rör våld i hederskontext
    • I 48 procent av ärendena för en enskild individ användes FREDA för riskbedömning. Därmed är FREDA den mest använda manualbaserade metoden för att bedöma risk. Bedömning genom samtal med klient utan bedömningsmetod är registrerat i 43 procent av ärendena. 

    På brukarenkätens fråga om vilken betydelse socialtjänsten insatser haft svarar 

    • 75 procent att insatser har haft stor eller helt avgörande betydelse
    • 11 procent att insatserna haft liten eller ingen betydelse
    • 14 procent att insatserna varken haft stor eller liten betydelse.

    I likhet med brukarundersökningar i Kolada har svarsalternativet ”vet inte” exkluderats.

    Alla uppgifter redovisas till deltagande kommuner.

  • Vad följs upp?

    I SU-Kvinnofrid följs 29 variabler upp gemensamt. Utöver det har kommunerna möjlighet att lägga till upp till tio egna lokala eller regionala variabler. De 29 gemensamma variablerna är obligatoriska, så att resultatet kan sammanställas nationellt och kommuner kan jämföra. De flesta variabler har hämtats från Socialstyrelsens verktyg för systematisk uppföljning av våld i nära relationer, SUV-våldsutsatthet. Några har tagits fram av projektet.

    Variablerna är indelade i fyra kategorier:

    • Bakgrund (till exempel ålder och kön)
    • Före stöd/insats (till exempel om våldet är hedersrelaterat, skattning av risk/farlighet)
    • Under stöd/insats (till exempel typ av insats, samverkan)
    • Efter stöd/insats (till exempel måluppfyllelse, om risk/farlighet har förändrats)
    • Brukaruppföljning (där klienterna själva skattar delaktighet och om insatsernas gjort någon skillnad)

    En förteckning över de variabler som användes 2019-2020, hittar du i slutrapporten för SU-Kvinnofrid 2019-2020.

  • Hur går uppföljningen till?

    För uppföljningen används Socialstyrelsens verktyg för systematisk uppföljning SUreg 2.0. Från och med 1 januari 2022 registrerar verksamheterna uppgifter för uppföljning för alla aktuella ärenden som rör våldsutsatta vuxna. Varje verksamhet har en kontaktperson som samordnar och stödjer uppföljningsarbetet lokalt.

    Vid några tillfällen under projektet skickar verksamheterna in lokal data som SKR sammanställer nationellt. Sammanställningarna presenteras vid webbinarier där deltagande verksamheter kan jämföra och dela kunskap och erfarenheter.

  • Vilka kommuner/verksamheter deltar?

    Närmare 50 kommuner från 17 olika län är med i projektet. Verksamheterna som deltar arbetar antingen med utredning/myndighetsutövning, med behandling/ utförarverksamhet eller har båda delar integrerat. De flesta kommuner som deltar är nya, men några var med i projektet 2019–2020 och har valt att fortsätta.

  • Vilket stöd får deltagande kommuner?

    SKR erbjuder alla verksamheter

    • support att installera och använda verktyget SUreg
    • grundutbildning i individbaserad systematisk uppföljning
    • handledning i uppföljningsarbetet och stöd att sammanställa, analysera och återkoppla resultat
    • webbinarier för att jämföra och ta del av nationella resultat, och dela kunskap och erfarenheter
    • en digital samarbetsyta för löpande information, erfarenhetsutbyte och frågor.

    Kommunerna kan även få stöd från de regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS. RSS finns i varje län och har utvecklingsledare för kvinnofrid och för uppföljning och analys. SKR anpassar projektet och stödjer utvecklingsledarna, så att de i sin tur kan stödja kommunerna i sitt län.

    Regionala samverkans- och stödstrukturer, RSS

  • Hur ser tidplanen ut?

    2021

    • Juni: Intresseanmälan öppnar.
    • 1 oktober: Projektet startar.
    • Oktober–december: SKR ger en grundläggande utbildning i individbaserad systematisk uppföljning. Deltagare får stöd att installera verktyget SUreg, möjlighet att prova verktyget och komma igång med registrering av information för uppföljning.

    20222024

    • 1 januari 2022–31 december 2023: Deltagande verksamheter följer upp och registrerar uppgifter för alla aktuella ärenden rörande våldsutsatta vuxna.
    • Löpande 2022–2023: SKR ger handledning och möjlighet till workshops, samt tar fram några nationella sammanställningar utifrån lokal data som deltagarna skickar in.
    • 31 december 2023: Projektet avslutas.
    • Januari 2024: Slutrapport om resultat och lärdomar publiceras

Slutrapport från SU-kvinnofrid 2019-2020

Åren 2019-2020 deltog 38 kommuner i SU-Kvinnofrid. I projektets slutrapport beskrivs variabler, lärdomar från projektet och resultat från uppföljningen på nationell nivå.

Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF) Pdf, 2 MB.

Film och lärande exempel från Mölndals stad

Mölndals stad är en av de kommuner som deltog i SU-Kvinnofrid 2019-2020. I filmen berättar utvecklingsledare Joakim von Feilitzen, enhetschef Johan Magnusson och socialsekreterare Maria Esperi hur kommunens familjefridsteam kom igång med uppföljningen och vad de lärde sig på vägen. Filmen är cirka 3 minuter lång.

Syntolkad version

Mer om Mölndals arbete i SU-Kvinnofrid finns i SKR:s exempelbank.

Lärande exempel: Systematisk uppföljning i Mölndals stad

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Renée Andersson
    Medlem

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.