Tilläggsfinansiering kunskapsbaserad socialtjänst – frågor och svar

Med gemensamma långsiktiga resurser får socialtjänsten ut mer av kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Arbetet är mer samlat, effektivt och finansiellt och organisatoriskt stabilt över tid än om 290 kommuner arbetar var för sig.

De tjänster som ingår i tilläggsfinansieringen är:

• Tillgång till kvalitetsregistren Senior alert, BPSD-registret, Svenska palliativregistret, Rikssår, SweDem
• Utveckling och upphandling av nationella brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet,
• Tillgång till stöd för individbaserad systematisk uppföljning
• Stöd för kommuners medverkan i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
• Nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem

Kommunerna styr och leder systemet tillsammans med SKR.
Kommunrepresentanter ingår i ledningen av de nationella kvalitetsregistren.

Ett gemensamt arbete för kunskapsstyrning inom socialtjänsten

SKR:s satsningar på en kunskapsbaserad socialtjänst, kvalitetsregister samt brukarundersökningar har aldrig finansierats genom medlemsavgiften. Stödet har finansierats med medel från överenskommelser mellan SKR och staten samt tilläggsfinansiering från kommunerna.

Efter 2016 när överenskommelserna med staten för utveckling inom socialtjänstens område avslutades har SKR i dialog med kommunerna prioriterat ovanstående områden för fortsatt arbete genom en tilläggsfinansiering

Den största delen av tilläggsfinansieringen är förmedlingsmedel som direkt betalas ut till de fem kvalitetsregister som kommunerna delfinansierar. Denna hantering bidrar till minskad administration både för kommunerna och kvalitetsregistren som annars hade behövt skriva separata avtal.

Landets regioner finansierar motsvarande delar inom sitt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.

Om det blir för få kommuner som beslutar sig för att bidra till det gemensamma arbetet så kommer den nationella ledningen för kvalitetsregister inte kunna säkra ett tillräckligt stöd för de utpekade registren för kommunernas användning.

Varje kvalitetsregister behöver då själva välja hur de vill hantera avgifter för de kommuner som vill använda registren.

Konsekvenserna blir:

• mer administration för både kvalitetsregistren och de kommuner som ansluter sig
• kostnaden blir troligen högre på grund av denna ökade administration
• kommunerna kan inte ingå i styrnings- och ledningsfunktion för registren

SKR kommer ta ut en avgift för kommuner som är med i brukarundersökningar. Stödet för nationella brukarundersökningar kommer inte att kunna utvecklas och fler brukarundersökningar kommer inte att kunna tas fram.

Nationell samordning och stöd för individbaserad systematisk uppföljning kommer inte heller kunna bedrivas av SKR på det sätt som nu görs. Ett flertal arbetsuppgifter kommer prioriteras bort.

Nej.

Staten betalar för delar av stödet redan idag. Bland annat via delfinansiering av de nationella kvalitetsregistren. Staten finansierar även kunskapsproduktion genom uppdrag till olika myndigheter.

Staten bidrar indirekt genom de välfärdsmiljarder som tillfaller kommuner och regioner. Men det är med detta system, som kommunerna önskat, kommunerna själva behöver prioritera utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst och omsorg.

Staten har aviserat att de kommer att bidra med medel för kommunernas implementering av en ny socialtjänstlag, där en kunskapsbaserad socialtjänst är en viktig del.

Arbetet med socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning och kunskapsutveckling är långsiktig.

Medel från staten för att stödja implementeringen av en ny socialtjänstlag kommer att kunna förstärka arbetet med en kunskapsbaserad socialtjänst under de år SKR tecknar överenskommelser för detta.

SKR:s kansli förbereder för att styrelsen ska kunna fatta beslut om en rekommendation den 26 januari 2024. Rekommendationen gäller då från 2025.

Kommunerna behöver meddela sitt ställningstagande till SKR senast den 31 juli 2024.