Exempel på gemensamt arbete kunskapsstyrd socialtjänst, 2021

2021 var det andra verksamhetsåret för det gemensamma arbetet med kommunerna för en kunskapsstyrd socialtjänst.

Här är några exempel på det gemensamma arbetet med kommunerna för en kunskapsstyrd socialtjänst under 2021:

Ny utskicksportal för brukarundersökningar och permanent årlig undersökning till placerade barn och unga

Totalt deltog 202 kommuner i minst en av brukarundersökningarna 2021. Från och med 2021 genomförs den nya undersökningen som riktar sig till placerade barn och unga årligen. Undersökningen kommer fortsättningsvis att omfatta familjehem, stödboenden och HVB. 75 kommuner deltog i undersökningen, 888 ungdomar svarade på enkäten.

Funktionshinderområdet är den undersökning med störst deltagande. 2021 deltog 177 kommuner och 34 415 brukarsvar kom in. Inom individ- och familjeomsorgen deltog 133 kommuner och 8 223 svar kom in.

För individ- och familjeomsorgen har en utskicksportal utvecklats, och förenklar distributionen av enkäterna. Brukaren kan själv välja hur hen vill ha enkäten: via e-post, sms, talong med länk och inloggningskod eller pappersenkät.

Närmare 25 000 fritextkommentarer lämnades, kommentarer som många kommuner skattar extra högt eftersom de ofta bidrar till en fördjupad förståelse av enkätsvaren.

Resultaten för årets brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorgen och funktionshinderområdet visar att brukarnas uppfattning om kvaliteten i socialtjänstens stöd generellt ligger i nivå med resultatet för 2020. Resultaten för alla tre undersökningar finns i databasen Kolada: www.kolada.se

Socialtjänstens brukarundersökningar

Nya utbildningar och fortsatt teknisk utveckling av kvalitetsregister

För registren betyder det finansiella tillskottet en trygghet för teknisk utveckling samt för utbildning och stöd. Under coronapandemin 2020 ökade betydelsen av att använda de nationella kvalitetsregistren, och två av registren – Svenska Palliativregistret och Senior Alert – uppdaterades med covid-19-variabler.

Arbetet med integration av register och journal har intensifierats. Ett strategiskt val är att alla fem Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder ska omfattas av projektet, inte bara Senior alert.

Här är något av det som hände i utvecklingen av kvalitetsregistren 2021:

• Svenska Palliativregistret: flera nya utdatafunktioner har utvecklats, specifikationer har uppdaterats och flera webbutbildningar genomförts.
• SveDem: arbetar med kommunerna för att utveckla och introducera ett stöd i förbättringsarbete med hjälp av SveDems rapporter, och för att skapa nya rapporter.
• BPSD-registret: har kunnat hålla fler utbildningar.
• Senior alert: har vidareutvecklat sitt rapportverktyg och hållit flera webbutbildningar.
• RiksSår: har fokuserat på uppdatering av hela registret och minskat antalet variabler. Registret har även gjort ett förarbete för nya rapporter.

Några exempel på konkret nytta i användningen av kvalitetsregistren:

• Förbättringar i särskilt boende 2021 kan ses genom mätningar av kvalitetsindikatorer i SveDems SÄBO-modul. Till exempel andelen personer där levnadsberättelsen ligger till grund för vården och andelen personer där strategier för bemötande finns dokumenterade i genomförandeplanen.
• Förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD minskade 2021 från 21,3 poäng till 12,26 poäng och användning av smärtskattningsskala ökade med 400 procent.
• Av Senior alert kan man utläsa en minskning av svårighetsgraden i trycksår och en signifikant förbättring av ofrivilliga viktminskningar bland verksamheter som bedömt munhälsa.

Individbaserad systematisk uppföljning ger stöd för verksamhetsutveckling

Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) är ett fortsatt prioriterat område i Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning i socialtjänsten, och många av de stöd som utvecklas tas fram gemensamt av SKR, Socialstyrelsen och de regionala samverkans- och stödstrukturerna.

De flesta stöden publiceras på Kunskapsguiden.se som är en kostnadsfri och öppen webbplats som samlar kunskapsstödjande produkter från Socialstyrelsen och andra myndigheter och aktörer.

Ett särskilt fokus har under 2021 riktats på äldreomsorg och funktions-hinderområdet genom ett pilotprojekt med uppföljning kopplat till IBIC (individens behov i centrum) samt ett webbinarium som fokuserade på dessa områden.

Under 2021 arrangerades också fyra digitala seminarier i syfte att stödja och inspirera kommuner och verksamheter att börja med individbaserad systematisk uppföljning (ISU).

Yrkesresan

Yrkesresan är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare. Målgrupp är medarbetare inom myndighetsutövning, utförarverksamheter samt arbetsledare och chefer.

I slutet av 2021 var drygt 250 kommuner anslutna. Yrkesresorna består av kvalitetssäkrat innehåll från relevanta myndigheter som paketeras och tillgängliggörs via en digital lärplattform samt genom kursdagar och kollegialt lärande.

Yrkesresan syftar till att:

• Ge kvalitet i varje möte mellan socialtjänstens medarbetare och invånare
• Stärka kompetens och yrkesstolthet bland socialtjänstens medarbetare
• Bidra till en kunskapsbaserad, jämställd och jämlik socialtjänst i hela landet
• Erbjuda en samlad och effektiv kompetensutveckling.

Totalt ska fem yrkesresor produceras för olika verksamhetsområden inom socialtjänsten under avtalsperioden 2021-2028.

• Yrkesresan Barn och unga är först ut och lanseras successivt under 2022. Göteborgsregionen ansvarar för produktion och spridning.
• Nästa yrkesresa vänder sig till medarbetare inom funktionshinderområdets utförarverksamheter. Produktionen påbörjas under våren 2022, med Kommunalförbundet i Västernorrland som ansvarig. Längre fram planeras även en yrkesresa för myndighetsutövande medarbetare inom funktionshinderområdet.
• Under 2022 påbörjas förstudier för ytterligare två yrkesresor: missbruks- och beroendevård (RSS Jönköpings län) samt utförarverksamheter inom äldreomsorgen (RSS i Östergötland).

Yrkesresan är en nationell satsning med regionalt genomförande som ger lokal kompetens.

Yrkesresan

Kommuner och regioner samverkar om kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård

Inom ramen för rekommendationen om kunskapsstyrning inom socialtjänsten, samordnas kommunernas arbete med kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård. Kommunerna bidrar i styrning och ledning för de områden där regionen och kommunen har gemensamma målgrupper, och bidrar med kompetens för att ta fram nationella kliniska kunskapsstöd som berör kommunernas verksamheter.

Kommunerna har vid 2021 års utgång representanter i sex av de nationella programområdena:

• barn och ungas hälsa
• psykisk hälsa
• primärvård
• äldre
• rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
• levnadsvanor

Under 2021 har arbetet särskilt fokuserat på att stärka stödet till kommunala representanter i de här grupperna, och att utveckla en process för samverkan mellan kommunerna om att svara på remisser av nya kunskapsstöd.

Samverkan med hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning

Samverkan mellan nätverk och grupperingar fortsätter att utvecklas

Genom den nationella samordningen som är en del i kommunernas gemensamma satsning, har samarbetet med och mellan olika nätverk och grupperingar kunnat utvecklas.

Två viktiga nätverk för socialtjänstens kunskapsstyrning är det nationella nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) samt Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S). Båda har viktiga roller i att – på den nationella nivån – föra fram kommunernas behov och på så sätt bidra till en mer behovsanpassad kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

En annan viktig arena där lokal, regional och nationell nivå samverkar är Partnerskapet – till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Här drivs utvecklingsarbete i samverkan mellan Socialstyrelsen, SKR samt de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). Partnerskapet bildades 2018, och den tilläggsfinansiering som kommunerna står för 2020-2023 innebär att SKR kunnat fortsätta utveckla arbetet i Partnerskapet.

Under 2021 har mycket fokus legat på att fortsätta utveckla stödet för individbaserad systematisk uppföljning och kommunal hälso- och sjukvård, som är Partnerskapets prioriterade samverkansområden. Bland annat pågår ett utvecklingsarbete för att stödja kommuner att följa upp den kommunala hälso- och sjukvården genom ett generiskt ramverk. Partnerskapets aktörer har också bidragit i det arbete som föregått det nationella erbjudandet om Yrkesresan och aktörerna kommer även fortsättningsvis ha en viktig roll för genomförandet. Partnerskapet kommer framöver även att fortsätta bidra genom att genomföra förstudier inför nya yrkesresor.