Informationssäkerhet och juridik, automatisering av ekonomiskt bistånd

Lär dig mer om vad en robot får göra och vad du bör tänka på kring informationssäkerhet vid automatisering.

Informationstät och repetitiv process

Processen för handläggning av ekonomiskt bistånd är en repetitiv process där både ansökan om ekonomiskt bistånd, utredning och uppföljning sker ofta då klienten ansöker på nytt för varje månad.

Individerna inom målgruppen behöver ofta stöd från flera aktörer parallellt. Både ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser har därför behov av att samverka både inom och utanför kommunen för att stödja individerna och uppnå målet om självförsörjning.

Aktörer som kommunen samverkar med är till exempel

• Arbetsförmedlingen,
• Försäkringskassan
• hälso- och sjukvården.

En fungerande samverkan är väldigt viktigt för att klienterna ska erbjudas insatser i ett tidigt skede utifrån sina individuella behov. En helhetsbild bidrar till att minska risken att klienterna hänvisas runt till olika aktörer. Detta kan då underlätta för personen att snabbare komma i arbete och få egen försörjning.

Digital tjänst för myndighetsuppgifter - SSBTEK

SSBTEK, Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd, är en digital tjänst som ger en säker, effektiv och förenklad handläggning av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Tjänsten gör det möjligt för kommunen att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer. Informationen används till prövning av ansökan. Det är för att effektivisera sammanställningen av de olika myndighetsuppgifterna som många kommuner nyttjar en robot dvs ett IT-system ovanpå de system som verksamheten använder som klickar ihop uppgiftsmängder utifrån robotens programmering.

SSBTEK, digital tjänst för ekonomisk bistånd

Utökade informationsmängder och förenklad administration

I och med förändringar på arbetsmarknadsområdet har det informationsutbyte mellan till exempel kommun och Arbetsförmedling, som tidigare skedde i fysiska möten för att samplanera och följa upp gemensamma målgrupper, blivit begränsat.

SKR arbetar tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen med att hitta smarta lösningar för ett sömlöst, digitalt arbetssätt och för att kommunerna ska få tillgång till de uppgifter som behövs för uppdraget.

Automatiserade beslut i kommuner och regioner

Statliga myndigheter har sedan 2018 fått fatta automatiserade beslut med stöd av förvaltningslagen, paragraf 28. SKR gjorde dock en utredning hur kommuner och regioners förutsättningar för automatiserade beslut såg ut och landade i att kommunallagen hindrade den möjligheten för kommuner och regioner.

Automatiserade förfaranden hindrades dock inte, det vill säga insamlandet och beredning av ärenden. Beslutsfattandet hindras dock av att förvaltningslagen är så kallad subsidiär, det vill säga gäller i andra hand om det finns andra lagar som reglerar ett område. Kommunallagen reglerar bara delegation till presidium med mera eller en anställd, inte automatiserat beslutsfattande.

En nämnd kan numer delegera beslut till automatisk beslutsfunktion på samma sätt som beslut kan delegeras till tjänstemän/personal. Den utökade möjlighet gäller för ärenden som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Så det finns utökade möjligheter.

Beslut som inte får fattas automatiskt

Det finns beslut som inte får fattas automatiskt:

• Beslut som fattas av fullmäktige
• Beslut som i annan lagstiftning än kommunallagen är riktad till specifik profession/roll. (t.ex. till rektor i skollagen)
• Beslut som inte går att överklaga (t.ex. boendeparkeringstillstånd)
• Beslut som överklagas genom laglighetsprövning (vissa beslut på t.ex. skolans och socialtjänstens område)

Det är krav i GDPR om möjlighet för individ att överklaga automatiska beslut, som gör att automatisering inte kan tillåtas i ärenden som inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär.

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet – vad bör du tänka på?

I denna webbsändning (10 minuter) ger Jonas Nilsson, CISO, SKR tips angående informationssäkerhet samt delar Patrik Nilsson, verksamhetschef i Strängnäs kommun, med sig av lärdomar och erfarenheter.

Verktyg för tillräckligt god informationssäkerhet

SKR:s Kompetenscenter Välfärdsteknik har tagit fram en guide där aspekterna av informationssäkerhet sammanfattas avsnittsvis med grundläggande information.

Informationssäkerhet, välfärdsteknik

Identitet och åtkomststyrning för robotar

I denna webbsändning (17 minuter) berättar Ulrika Nilsson, Inera, om deras förstudie kring inloggningslösningar för digital medarbetare kopplade till robotars identitets- och åtkomstfrågor.

I dag finns det hinder för att använda robotar när det kommer till säker identitet och åtkomst och detta är några punkter som hon lyfter:

• Roboten agerar som en människa men kan inte ha ett personligt certifikat
• Det saknas etablerade rutiner och regelverk för hantering av robotar
• Patientdatalagens krav på tvåfaktorsautentisering och åtkomststyrning inom vård och omsorg är inte naturlig eller möjlig

Trots detta används det redan idag robotar men även här lyfter Ulrika två viktiga aspekter:

• Det saknas idag samordning vilket leder till att alla gör egna lösningar (ibland innebär det osäker hantering)
• När alla gör egna lösningar blir det svårt att använda robotar över organisationsgränser

Förstudie och fördjupad analys - identitet och åtkomst för RPA (PDF) Pdf, 225 kB.

Säker Digital Kommunikation , Inera

Cirkulär, Automatiserat beslutsfattande och en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner