- Startsida
- SKR
- Hälsa, sjukvård
- Utveckling av verksamhet
- Folkhälsa
- Styra och leda
- Folkhälsoverktyg
Folkhälsoverktyg
Det finns en del verktyg och påbörjade mallar som du kan ha nytta av i analysfasen – du tjänar tid och kan anpassa dem till ditt behov. För att snabbt hitta rätt har vi skapat en samlingssida indelade efter huvudsakliga område.
Planering
Dialogkedjan
Ett sätt att öka kännedomen om hälsans betydelse för en verksamhet, är att först ha en dialog med företrädare för verksamheten om deras uppdrag och vilka de är till för. Och därefter tillsammans reflektera kring hur hälsan i verksamhetens målgrupp kan påverka utfallet, hur verksamheten skulle utvecklas om hälsan förbättrades hos alla i målgruppen och vad det skulle betyda för verksamhetens måluppfyllelse. Ett verktyg för detta är dialogkedjan ”What´s in it for me?”
Exempel på frågor att ställa kan vara följande:
- Vad arbetar du med och vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål?
- Har folkhälsoläget betydelse för hur ni lyckas nå dessa mål?
Exempel: har hälsan bland flickorna och pojkarna betydelse för ert mål kring elevernas skolresultat? - På vilket sätt?
- Kan vi/ni påverka hälsoläget? Och i så fall, på vilket sätt?
Först när, och om, verksamheten ser någon nytta för dem med en god och mer jämlik hälsa, är det aktuellt med dialog kring hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det kan till exempel handla om vad som redan pågår inom verksamheten, om det finns behov av att stärka det arbetet eller om det finns behov av någon form av kunskapsbaserat stöd i arbetet.
Uppföljning och analys – tolkning av resultat
Samla in statistik - verktyg
Det finns en mängd webbsidor där du kan hämta statistik inom folkhälsoområdet. Nedan hittar du anpassade applikationer för kommuner och regioner från SKR samt en länk till Folkhälsostatistik där du hittar en lista på andra platser för folkhälsostatistik och exempel på i vilka sammanhang de är hjälpsamma.
Kommunrapporter – färdiga bilder med urval av ÖJ Folkhälsa
Fokusera - verktyg
Prioritering av nyckeltal för fördjupad analys
Med hjälp av svaren på frågeställningarna får ni en översiktlig bild av vad ni vill fördjupa er i. Sammanfatta gärna nyckeltalen i ett prioriteringsunderlag som visar helheten. Några tips är att:
- relatera till kommunens eller regionens övergripande målsättningar och inriktningar
- ta hänsyn till pågående arbete som ännu inte hunnit visa resultat
- ange översiktliga konsekvenser om det inte åtgärdas, förbättras och vidmakthålls.
I mallen ”Prioritering av nyckeltal” kan ni sammanfatta era prioriteringar av nyckeltal. Det kan utgöra ert prioriteringsunderlag. Underlaget kan även fungera som dokumentation över den utveckling ni sett och de motiv som finns för att gå vidare med fördjupad analys eller inte, som du kan ha kvar till nästa analys.
Mall för prioritering av nyckeltal, Word Word, 116 kB.
Om du vill kan du gärna använda en Analysmall som arbetsdokument under hela analysprocessen – som dels är anpassad för att klippa in resultat från Kolada – men också en flik för varje analyssteg där du själv kan dokumentera dina fynd, funderingar och bedömningar.
Analysmall som arbetsdokument, RKA Kolada
Sociala kompassen folkhälsa
Den Sociala kompassen är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap. Ett sätt att sortera kommuner efter hur lika eller olika de är med avseende på tio socioekonomiska variabler, som har det gemensamt att de beskriver egenskaper hos invånarna i respektive kommun. Varje sida visar resultat för ett nyckeltal, till exempel självskattad hälsa. Varje kommun är på samma plats i kompassen på samtliga bilder. Färgsymbolen varierar däremot på bilderna utifrån kommunens resultat i förhållande till andra kommuner. Saknar kommunen färgmarkering betyder det att det saknas resultat för den kommunen.
Mer förklaring finns i pdf:en över den sociala kompassen och där finns även en länk till Statisticons förklaring av hur den är framtagen.
Du kan använda kompassen till att analysera din kommuns resultat (färg) utifrån andra kommuner på samma plats i kompassen. Det ger dig information om det kan finnas strukturella orsaker till resultatet.
Sociala kompassen (Öppna SEKOM folkhälsa i PDF i rullisten Ladda ned rapport)
Sök orsaker
Metoden Fem varför
Metoden Fem varför är ett utforskande arbetssätt när du inte har en aning om orsakerna. Metoden är väldigt hjälpsam för att få fram bakomliggande orsaker till ett ”problem” eller utmaning. Det är ett sätt att komma fram till grundorsaker till problemet så att åtgärderna inte bara blir på ytan. Metoden passar bäst då orsakerna är okända och problemet är mer verksamhetsnära.
Tillsamman med personer med olika kompetenser frågar man ”Varför ser det ut såhär?” När ni fått fram ett möjligt svar – ställ frågan varför igen och igen för att hitta konkreta påverkbara orsaker. Det finns en mängd olika orsaker till avvikelser, problem, utmaningar som var och en kräver olika åtgärder. Använd gärna post-it-lappar för dokumentation eller ett Fiskbensdiagram utan rubriker.
Fiskbensdiagram - bena ut orsaker till ett problem
Metoden fiskbensdiagram är ett utforskande arbetssätt där du utgår från vissa strukturella orsaksfaktorer. För att bena ut orsakerna till ett problem kan du använda dig av denna metod som är ett så kallat orsak-verkan-diagram. Det ger stöd i att finna orsakerna till ett problem och bena upp vad ett problem beror på. Metoden passar bäst då orsakerna är okända och då problemet är mer verksamhetsnära. Hjälper också till att identifiera, sortera, illustrera och skapa gemensam bild av problemet. Byt gärna ut rubrikerna på orsakerna i Fiskbensdiagrammet – orsaker kan bland annat finnas inom följande områden:
- Faktorer i omvärlden – ex lagstiftning, befolkning, sysselsättning, arbetsvillkor etcetera.
- Olikheter bland brukare/patienter/elever – ex olika behov, önskemål, förväntningar.
- Olikheter gällande förvaltning/ enhet – ex styrning, organisation, ambitionsnivå, kompetens, arbetssätt, kultur etcetera.
Fiskbensdiagram, bena ut orsaker till ett problem (Qulturum, Region Jönköping)
Påverkansanalys
I en påverkansanalys också kallad drivkraftsanalys, fastställer du övergripande mål, för att sedan ta fram påverkansfaktorer och slutligen synliggöra förbättringsområden.
Vi har vidareutvecklat modellen så att du kan lägga in kända orsaker till problemområdet utifrån forskning, så ni därefter kan se hur ni i kommunen/regionen arbetar för att påverka dessa kända orsaker. Och därefter föreslå vidareutveckling.
Ett ytterligare stöd kan vara att kombinera de olika orsaksmetoderna. Exempelvis om ni kommer fram till att det inte görs så mycket för att påverka en känd orsak (exempelvis aktiva transporter som kan underlätta fysisk aktivitet). Då kan du med fördel använda Fem varför eller Fiskbensdiagram för att undersöka vad det beror på.
Påverkans- orsaksanalys – matris (PDF) Pdf, 106 kB.
Påverkans- orsaksanalys – formulär (PDF) Pdf, 142 kB.
Påverkansanalys (Qulturum, Region Jönköping)
Dra slutsatser
Fyrfältare – vad vet vi – vad är oklart
Utifrån den orsaksanalys du gjort kan du dela upp de föreslagna orsakerna i vad vi vet och vad vi tror, enligt nedan figur. Detta hjälper dig att snabbt se inom vilka områden vi behöver söka mer kunskap. Vi är transparanta med var vi har kunskap om och inom vilka områden vi bygger våra påståenden på skakigare grund. Ibland måste vi anta saker utifrån den samlade kunskap vi har, men vissa saker kan vi kontrollera. Vanliga antaganden är så kallade ”kommunsanningar” som enkelt kan kontrolleras i Kolada. Till exempel ”i vår kommun har vi låg utbildningsnivå – det går att jämföra med andra kommuner – stämmer det?
Vad vet vi? Stämmer? Stämmer inte? | Hur vet vi det? |
---|---|
Vad tror vi? | Varför tror vi det? |
A3:an – sammanfattning av analys- och förbättringsarbetet
A3 är en sida i pappersformatet A3 som ger stöd och samsyn samt struktur att beskriva och sammanfatta förbättringsarbetet. Det är ett sätt att dokumentera de viktigaste stegen i analysen – för att visa hur ni kommit fram till förslagen.
A3:an – mall sammanfattning av analys till förbättringsarbete, Region Jönköping
Community Readiness Modell (CRM) sex frågeområden
Community Readiness Modell är en metod för att identifiera och bedöma förändringsbenägenhet på ett systematiskt sätt genom intervjuer av nyckelpersoner i en organisation. Men du kan även använda den som en tankemodell ifall du känner din organisation väl.
Fundera gärna på de sex frågeområdena och föreställ er tillsammans vilket ”trappsteg” er kommun eller region befinner sig på inom ett specifikt förbättringsarbete. Om det görs intervjuer svarar respektive nyckelperson utifrån sin verksamhet och ni bedömer på vilket trappsteg det motsvarar, steg 1 - 9 .
- Vilka är organisationens nuvarande insatser?
- Hur är organisationens kännedom om nuvarande insatser?
- Finns tydligt ledarskap inom området?
- Hur är frågans ställning i organisationen?
- Har kommun- och regionens invånare kunskap om problemet?
- Finns det resurser relaterade till frågan?
Genom att bedöma vilket trappsteg respektive nyckelperson befinner sig på kan ni lättare hitta de strategier som behövs för just er organisation.
Det kan vara svårt att implementera ett nytt arbetssätt eller en ny metod om några nyckelpersoner befinner sig på trappsteg 1 och andra på steg 8. Tillsammans innebär det kanske att organisationen befinner sig på trappsteg 1-3. Då behövs olika strategier för olika nyckelpersoner för att få hela organisationen högre upp på trappstegen.
- Ingen medvetenhet
- Förnekelse
- Låg medvetenhet
- Planering
- Förberedelse
- Ingångssättning- införande
- Stabilisering
- Fastställelse/förstärkning och utvidgning
- Hög nivå av ägande/professionalisering
Det finns även möjlighet att undersöka förändringsbenägenheten genom enkätundersökning - se länk till socialstyrelsen nedan.
Mer information om CRM-modellen, Readiness
Att mäta beredskap för förändring (BFF), Socialstyrelsen
Förslag till Åtgärder
Matrisen - hälsofrämjande, förebyggande, åtgärder
Ett sätt att gemensamt få en bild av förbättringsarbete eller redan pågående arbete i ordinarie verksamhet, är att samla personer för erfarenhetsutbyte på ett systematiskt sätt. Det handlar om att se vad som redan görs främjande, förebyggande eller åtgärdande och på vilket sätt: individuellt, i grupp/organisation eller på befolkningsnivå.
För att få en samlad bild av pågående arbete, se vad som saknas och identifiera förslag till åtgärder, kan denna matris användas.
Förslag på diskussionsfrågor till matrisen:
- Gör en matris per ”problemområde” och bakomliggande orsaker som identifierats
- Vilka utvecklingsarbeten eller förbättringsarbeten pågår redan inom din organisation?
- Vilka tidigare arbeten har avslutats och vilka erfarenheter finns därifrån?
- Vilket arbetssätt används – hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande/behandling av problem?
- På vilket nivå sker arbetet – individ-, grupp- eller samhällsnivå?
- Vilka nå når vi i befolkningen och vilka når vi inte? De som redan har kontakt med verksamheter i kommunen eller regionen, kvinnor/män, yngre, arbetsföra, äldre, , de som har/inte har en funktionsnedsättning, de som talar och läser svenska och så vidare? Finns skillnader mellan kommundelar?
- Vilka är aktörerna som kan nå ut i hela befolkningen med hälsofrämjande, förebyggande arbete – behövs ett samarbete?
Matrisens innehåll kan användas utifrån flera syften:
- Få en helhetsblick över vad som görs inom ett visst område – samt vilka aktörer som är involverade
- Analysera var ”hålen” finns – dvs. görs tillräckligt inom åtgärdande när något hänt, förebyggande samt främjande?
- Vad kan göras mer och av vilken aktör? Dvs. vilken aktör når målgruppen bäst inom ordinarie verksamhet?
Mall, matris pågående arbete (Word)
Tips för att involvera kompetenser i analysarbetet
Intressentanalys – identifiera vilka som behöver vara delaktiga
För att ta reda på vilka som ska vara delaktiga i arbetet finns intressentanalyser som stöd. Det är ofta många verksamheter och aktörer som har andra kärnuppdrag än att just påverka folkhälsan. Det är bra att tidigt och systematisk identifiera och kartlägga de som har kunskap om eller intresse av området eller som kommer att beröras av eventuell åtgärd.
I intressentanalysen ingår flera olika delar såsom att ta reda på vad de kan vinna på att delta i förbättringsarbetet, eventuella intressekonflikter, i vilket skede de behövs, med mera. Ta del av stödet och mallar som kan vara hjälpsamma via länken nedan.
Intressentanalys – identifiera vilka som behöver vara delaktiga
Konsekvensbeskrivning av olika åtgärdsalternativ
Hur kan vi bedöma hälsokonsekvenser inför beslut? Ur ett folkhälsoperspektiv handlar det om en systematisk analys för att belysa beslut som bidrar till ojämlika eller ojämställda livsvillkor och förutsättningar.
Världshälsoorganisationen, WHO och Europeiska kommissionen förordar tillämpning av metodiken Hälsokonsekvensbedömning (HKB), på engelska Health Impact Assessment (HIA). HKB tillämpas i flera europeiska länder som Nederländerna, Finland, England och Irland samt i kommuner och regioner i Sverige.
HKB är en kombination av metoder där fokus är hälsa, inklusive det som påverkar hälsan, och hur beslutet kan påverka kvinnor och män i olika grupper utifrån exempelvis socioekonomi, bostadsort eller ålder.
Tips inför bedömning av beslut
- analysen behöver göras tidigt i beslutsprocessen tillsammans med personer med olika kompetenser
- utgå från hälsans bestämningsfaktorer, de faktorer i samhället som påverkar hälsan
- ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Beskriv konsekvenserna för olika grupper av invånare eller brukare utifrån kön, socioekonomi, ålder etcetera. Är det någon grupp som gynnas eller missgynnas?
- Utgå från möjligheterna, inte bara kostnader, att uppnå största möjliga nytta i form av långsiktigt god folkhälsa, inklusive jämlikhetsperspektiv, etiska avvägningar, samt hälso- och samhällsekonomiska vinster
När du bidrar i konsekvensanalysen, fundera över alternativa åtgärder utifrån hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande om problem redan uppstått. Ta även hänsyn till hur vanligt problemet är, om det får allvarliga konsekvenser för individen eller för samhället, och om de tänkta effekterna är kända.
Många använder sig av verktyg som beaktar flera olika aspekter samtidigt, som exempelvis folkhälsa och samhällsplanering, eller utifrån dimensionerna inom hållbar utveckling – den sociala (inklusive folkhälsa), ekologiska och ekonomiska dimensionen. Syftet är dock detsamma, att ge beslutsfattare kunskap om samlade effekter av det aktuella förslaget. Detta bidrar i sin tur till ett bättre och bredare beslutsunderlag.
Ibland finns det behov av en fördjupad konsekvensbedömning inom något särskilt område, till exempel när det gäller jämställdhet, barn, miljö, hållbarhet, likabehandling eller en ytterligare fördjupad Hälsokonsekvensbedömning.
Implementering av metod
För dig som ställs inför utmaningen att implementera ny kunskap och nya metoder med syfte att främja befolkningens hälsa har Folkhälsomyndigheten tagit fram och uppdaterat stöd för implementering. Mer information under åtgärder.Åtgärder inom övergripande styrprocessen
Lärande exempel
Informationsansvarig
-
Johanna Woltjer
Tf sektionschef