Publicerad 2 november 2022

Om patientlagen

Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

Syftet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen reglerar bland annat möjligheten att välja öppen vård både inom sin egen hemregion och i andra regioner.

Sammanfattning av patientlagen (PDF) Pdf, 316 kB.

För sluten vård gäller fortfarande Rekommendationen om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården från 2000.

Rekommendation om valmöjligheter inom hälso och sjukvård, 2000 (PDF) Pdf, 30 kB.

Vanliga frågor och svar om patientlagen

För att stödja regioner och kommuner samt informera om patientlagen, finns här svar på de vanligaste frågorna om lagen. Till stöd för svaren hänvisas till anvisande kaptitel i Riksavtalet om utomlänsvård, patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och cirkulär 14:33.

Möjligheter att välja rådgivare och samtycke

  • Vilka möjligheter har en patient att välja vårdgivare i andra regioner?

    En patient har möjlighet att välja öppen vård, primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård i andra regioner.

    Öppen specialiserad vård avser bland annat dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård kan vara till exempel uppföljning av vissa cancerbehandlingar. Om det finns krav på remiss för den öppna specialistvården i patientens hemregion eller i den region där patienten söker vård måste dessa remisskrav följas.

    Cirkulär 14:33

    Kapitel 4.1 i Riksavtalet

    9 kap. patientlagen (2014:821), Riksdagen 

    8 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Riksdagen

    Redovisning av regionernas krav på remiss i öppen vård

    Behandling sluten vård inom länssjukvården

    En patient har också möjlighet att i andra regioner välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hem­regionen. Det krävs ett godkännande i förväg av hemregionen.

    Kapitel 4.2 i Riksavtalet (se länk ovan)

  • Var går gränserna gällande krav på samtycke och vad gäller för beslutsoförmögna personer?

    Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska han eller hon få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling.

    Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.

    Om patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

    Tvångsvårdslagstiftningen

    Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, till exempel i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Även i patientlagen (4 kap. 4 §) finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårds-personalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan.

    Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne i stället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken.

    4 kap. patientlagen (2014:821) , Riksdagen

    Cirkulär 14:33

Öppen vård

  • Var går gränsen för vad som räknas som öppen vård?

    Av 2 kap 4 § hälso- och sjukvårdslagen framgår:

    ”Med sluten vård avses i denna lag hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning.”

    I 2 kap 5 hälso- och sjukvårdslagen anges:

    ”Med öppen vård avses i denna lag annan hälso- och sjukvård än sluten vård.”

  • Om en patient får öppen vård i en annan region än hemregionen och det visar sig att personen behöver sluten vård för att till exempel opereras. Hur ska hanteringen ske?

    Vem har ansvarstagandet för vidare uppföljning?

    Den utökade möjligheten att välja vård i annan region avser öppen vård. Visar det sig att patienten är i behov av slutenvård måste kontakt tas med patientens hemregion för ställningstagande. Ansvaret för uppföljning ligger alltid hos den vårdgivare som ger patienten vård.

  • Kan en region skicka hem en patient till exempel för röntgen och tester till hemregionen?

    Har en patient möjlighet att välja att få medicinsk service i andra regioner?

    En vårdgivare kan aldrig ”skicka hem” en patient. Däremot ges patienten i riksavtalet för utomlänsvård möjlighet att (om patienten bedömts ha behov av detta) välja medicinsk service i en annan region. I riksavtalet sägs bland annat följande:

    ”Varje region fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra regioner beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd i andra regioner.”

    Se vidare riksavtalet för utomlänsvård, kapitel 5 som även reglerar vad som gäller för privata vårdgivare.

    Kapitel 5 Medicinsk service Riksavtal för utomlänsvård

  • Kan en patient välja att få screening i andra regioner?

    Om en patient på eget initiativ väljer att få en screening i en annan region ska den regionen ge en screening på samma villkor som gäller för de egna invånarna.

Remisser

  • I de fall patientens hemregion eller berörd vårdregion kräver remiss till den öppna specialiserade vården – är det nödvändigt att remissen kommer från en allmän läkare i patientens hemregion, eller godkänns remisser från andra regioner också?

    Om patientens hemregion eller vårdregionen kräver remiss i öppen specialiserad vård kan även andra regioner utfärda en sådan remiss. De regioner som har krav på remiss i öppen vård framgår av länken nedan.

    Regionernas krav på remiss i öppen vård

    Kapitel 4.1 i Riksavtalet om utomlänsvård

    Cirkulär 14:33

  • Kan en remiss i öppen vård alltid skickas direkt till en privat vårdgivare?

    Nej, för kontrakt som slutits eller förlängts före den 1/1 2015 ska remissen, i normalfallet, sändas via berörd vårdregion som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilken vårdregionen har ett kontrakt.

    För kontrakt om öppen vård som trädde i kraft efter 1/1 2015 gäller att remiss kan skickas direkt till en privat vårdgivare.

  • Kan en remiss i öppen vård skickas direkt till privat vårdgivare med kontrakt med en annan region, om det i redan befintligt kontrakt, från till exempel 2014, framgår att bestämmelserna i 8 kap 3 § hälso- och sjukvårdslagen redan har beaktats?

    Ja, i detta fall kan remissen skickas direkt till privat vårdgivare och den behöver inte sändas via berörd vårdregion, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilken vårdregionen har ett kontrakt. Detta är således under förutsättning att bestämmelserna i 8 kap 3 § hälso- och sjukvårdslagen tillgodoses. Dessa bestämmelser lyder som följer:

    ”Regionen ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av en annan regions ansvar för hälso- och sjukvård. En sådan patient omfattas inte av regionens vårdgaranti enligt 9 kap. 1 §. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de villkor som gäller för de egna invånarna.”

    Kapitel 2.1 och 8.2 Riksavtal utomlänsvård

Information

  • Vad ska patienten informeras om?

    Patienten ska få information om:

    • sitt hälsotillstånd
    • de metoder som finns för undersökning, vård och behandling
    • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
    • vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård
    • det förväntade vård- och behandlingsförloppet
    • väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
    • eftervård
    • metoder för att förebygga sjukdom eller skada
    • möjligheten att välja behandlingsalternativ samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
    • regionens elektroniska system för listning av patienter hos utförare
    • möjligheten att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt
    • möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt
    • vårdgarantin
    • möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz.

    Informationen ska anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. Det är således inte alltid aktuellt att informera enligt samtliga punkter.

    3 kap. patientlagen (2014:821) , Riksdagen

  • Måste vården kunna lämna skriftlig information om patienten begär det? 

    Ja, vården måste kunna lämna skriftlig information om det behövs eller om patienten begär det.

    3 kap. 7 § patientlagen (2014:821). Riksdagen

    Cirkulär 14:33

  • Vad måste antecknas i journalen om information som givits till patienten?

    En patientjournal ska alltid innehålla uppgifter om den information som lämnats till patienten och om bland annat de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning.

    3 kap. patientdatalagen (2008:355) , Riksdagen

Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt

  • Måste den fasta vårdkontakten vara en läkare?

    Det behöver inte vara en läkare. En fast vårdkontakt kan också vara någon annan i hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska eller psykolog. Det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Det beror på patientens medicinska och övriga behov.

    6 kap. patientlagen (2014:821) , Riksdagen

    Cirkulär 14:33

  • Var kan en patient välja en fast läkarkontakt?

    Patienten ska få möjlighet att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt hos den utförare inom primärvården där patienten har valt att lista sig.

  • Vem kan vara fast läkarkontakt?

    En fast läkarkontakt bör vara specialist i allmänmedicin, geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin, ha annan likvärdig kompetens eller fullgöra specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin.

Individuell planering

  • När ska en individuell plan upprättas?

    Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska regionen och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan.

    Planen ska upprättas om regionen eller kommunen anser att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. Ett arbete med en sådan plan ska påbörjas utan dröjsmål.

    När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska också ges möjlighet att delta vid upprättandet av planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig detta.

  • Vad ska en individuell plan innehålla?

    Av planen ska det framgå:

    • vilka insatser som behövs
    • vilka insatser som respektive huvudman ansvarar för
    • vilka åtgärder som vidtas av någon annan än regionen eller kommunen
    • om det är kommunen eller regionen som har huvudansvar för planen.

    6. kap. patientlagen, Riksdagen

    16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen

Ny medicinsk bedömning

  • När har en patient möjlighet att söka en ny medicinsk bedömning?

    Om en patient har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska patienten få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning av sin sjukdom eller skada.

  • Vem bestämmer om en patient ska kunna få en ny bedömning?

    Den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning inom eller utom den egna regionen om patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.

  • Vad gäller när en patient väljer att få en ny medicinsk bedömning i en annan region?

    Om en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i en annan region ska denna region ge en sådan bedömning på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. I de fall det finns krav på remiss i den öppna vården i hemregionen och/eller i vårdregionen ska dessa följas.

  • Vem ska göra den nya bedömningen?

    Kan det vara samma läkare som gjorde den första?

    Det ska ges möjlighet att konsultera en ny läkare. Avsikten är således att det inte är samma läkare som ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

  • Vem betalar resor och uppehälle för en ny medicinsk bedömning?

    När patientens hemregion medverkar till att patienten får en ny medicinsk bedömning i en annan region betalar hemregionen kostnader för resor och uppehälle.

    I de fall en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i en annan region får patienten själv betala sina kostnader för resor och uppehälle.

    8 kap. patientlagen (2014:821), Riksdagen

    Cirkulär 14:33

Vårdgaranti

  • Vad innebär vårdgarantin?

    Regionen ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av regionens ansvar. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får:

    1. kontakt med primärvården
    2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården
    3. besöka den specialiserade vården
    4. planerad vård.

    Vårdgarantins två första steg, p1 tillgänglighetsgarantin respektive p 2 bedömningsgarantin gäller sedan den 1 juli 2022 inom vårdval primärvård endast hos den utförare där den enskilde har valt att lista sig.

  • Gäller vårdgarantin om patienten själv söker primärvård utanför sin egen region?

    Om patienten valt en utförare i en annan region än hemregionen gäller inte vårdgarantin även om patienten är listad hos utföraren.

    9 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen

    Kapitel 4.1 i Riksavtalet för utomlänsvård

Läkemedel

  • Vilken rekommendationslista för läkemedel i den öppna vården (Kloka listan) gäller för utomlänspatienter?

    Det är vårdregionens lista som gäller för både inom- och utomlänspatienter, då den öppna vården ska ges på samma villkor oavsett var patienten bor i Sverige.

    Rekommendationslistan för läkemedel i öppna vården kallas också Kloka Listan.

  • Vad händer med patientens medicinering när personen återvänder till sin hemregion och vill få ett recept, som är utskriven i en anna region, förnyat om regionernas Kloka Listor inte överensstämmer?

    Så länge receptet gäller spelar det ingen roll var i landet patienten hämtar ut sina läkemedel. När receptet är utgånget och ska förnyas är det ordinerande läkare som tar ställning till vilket läkemedel som ska förskrivas.

    Det ska i första hand ske utifrån en medicinsk bedömning av patientens behov. Det innebär att byte kan komma att ske till hemregionens rekommenderade läkemedel om så anses möjligt men det kan även bli så att patienten får fortsätta med det läkemedel som är utskrivet i en annan region.

    8 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen

Hjälpmedel

  • Har patienten genom patientlagen fått större valmöjligheter att välja hjälpmedel?

    Patientlagen medförde att det blev tydligare att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom den egna regionen och den egna kommunens hjälpmedelssortiment.

    En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

  • Vilken region har det finansiella ansvaret för hjälpmedel för patienter som vistas i andra regioner?

    I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om när en patients hemregion ersätter andra regioner som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.

    Avsikten med bestämmelsen i riksavtalet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att kunna leva ett normalt liv även vid besök i andra regioner.

    7 kap. patientlagen (2014:821), Riksdagen

    Kaptitel 6 Riksavtalet för utomlänsvård

    Cirkulär 14.33

Listning

  • Vad innebär listning?

    Val av utförare inom ett vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska ske genom att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter. Detta kallas för listning.

  • Får en person vara listad hos flera utförare? 

    En person får inte vara listad hos mer än en utförare i taget.

  • Hur ofta får man byta utförare?

    Byte av utförare får göras högst två gånger under en period om ett år. Om det finns särskilda skäl får regionen dock medge fler byten.

  • Får patienten företräde till vård vid den vårdcentral som han/hon väljer att lista sig på?

    Den patient som är ”listad” inom primärvården ska inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har.

    Att lista sig vid en vårdcentral underlättar emellertid kontinuiteten i relationen mellan primärvården och individen. Listning påverkar inte den enskildes möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård enligt patientlagen.

    7 kap. 3a § och 3b § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) , Riksdagen

    Kapitel 4.1 Riksavtalet för utomlänsvård

  • Hur får en vårdcentral betalt för en patient som kommer från en annan region?

    Dessa ersättningar ges tills vidare på samma sätt som hittills men kan komma att utvecklas och förändras. SKR publicerar beslutsstöd i frågan.

    Beslutsstöd, utomlänsersättning listning utanför den egna hemregionen

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Hasse Knutsson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR