Kraftigt ökade pensionskostnader 2023

Kostnaden för avtalspensioner (inklusive finansiell kostnad) beräknas öka med 31 miljarder kronor 2023. Det beror främst på inflationsuppgången men även på premiehöjningar i det nya pensionsavtalet och löneökningar under pandemin.

Av kostnadsökningen står kommunerna för 17 miljarder kronor och regionerna för 14 miljarder.

Kostnadsökningen förklaras främst av:

• Kraftig ökning av prisbasbeloppet.
• Nytt avgiftsbestämt pensionsavtal med höjda premienivåer.
• Högre löneökningar.
• Ovanligt låga pensionskostnader för 2022.

Prisbasbeloppet påverkas av inflationstakten

Den snabba uppgången i inflationstakten 2022 medför att prisbasbeloppet år 2023 beräknas höjas med 6 procent. Vi får gå tillbaka till 1991 för att hitta en så hög ökningstakt ett enskilt år. Under ett antal år har prisbasbeloppet ökat långsamt och på så sätt hållit tillbaka pensionskostnaderna. Prisbasbeloppet används för värdesäkring av pensionerna.

Det nya avtalet beskrivs i vårens Ekonomirapport

Läs mer i kapitel 2 ”Ökade pensionskostnader år 2023” i ”Ekonomirapporten, maj 2022”. Där beskrivs även det nya avtalet. Parterna har kommit överens om en modernisering av pensionsavtalen med en snabbare övergång mot helt avgiftsbestämda pensioner i sektorn. I det nya avtalet höjs premierna i den avgiftsbestämda avtalspensionen från 1 januari med motsvarande 1,5 procentenheter av lönesumman.

Ekonomirapporten, maj 2022

Ekonomiska effekter av det nya avtalet på lång sikt

I en fördjupande rapport beskrivs även vad övergången till avgiftsbestämda pensioner med det nya avtalet AKAP-KR innebär, och vilka effekter det får för kommuner och regioner på lång sikt.

Ekonomiska effekter av nytt pensionsavtal på lång sikt (PDF) Pdf, 2 MB.