Publicerad 17 november 2022

Fördelning av platser i nämnder

I allmänna val väljs de politiker som sitter i kommun- eller region­­fullmäktige. Efter valet väljer fullmäktige sina styrelser och nämnder. Fördelningen av platser i styrelser och nämnder följer valresultatet och precisa regler. Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionella val i kommuner och regioner, LPV.

Val av ledamöter och ersättare

Fullmäktige i kommuner och regioner väljer både ordinarie ledamöter och ersättare och detta görs var för sig. För att sitta i kommunstyrelsen eller andra nämnder krävs att en person är över 18 år och är folkbokförd i kommunen eller regionen. Men det krävs inte att man kandiderat till valet av fullmäktige.

Valberedningen föreslår enlig överenskommelse

Normalt har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse partierna emellan. Ledamöterna och ersättarna väljs då på det vanliga sättet med majoritetsval. När partierna förhandlar brukar de snegla på vilket resultat ett val enligt lagen om proportionella val, LPV, skulle ge. Lagen har därför också en viss betydelse vid majoritetsval.

När val ska ske proportionellt

Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionella val i kommuner och regioner, LPV (2022:629). Lagen trädde i kraft 1 juli 2022 och ersatte då lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. 

Lag om proportionella val i kommuner och regioner (2022:629), Riksdagen

Enligt 2 § LPV ska ett val ske proportionellt enligt följande:

  • Om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
  • Om den kvoten blir ett brutet tal ska den avrundas till närmast högre hela tal.
  • Om valet sker enligt LPV måste fullmäktige följa detaljerade regler för förfarandet som finns i lagen.

Exempel:

  • Fullmäktige har 51 ledamöter, som alla är närvarande, och ska välja 11 ledamöter till en nämnd.
  • Du dividerar 51 med 11 plus 1, det vill säga med 12.
  • Kvoten blir 4,25 som avrundas till 5. Det krävs alltså att fem ledamöter kräver proportionellt val för att få ett sådant till stånd.
  • Ska samma fullmäktige välja en nämnd med 7 ledamöter dividerar du med 8 och kvoten blir 6,37. Det vill säga: det krävs att 7 ledamöter står bakom en begäran om proportionellt val.

Exempel på hur platser kan fördelas i en nämnd

Gruppbeteckning på valsedlar ska finnas

Vid proportionella val ska det finnas en gruppbeteckning på valsedlarna. Gruppbeteckningen kan vara namnet på ett parti eller flera samverkande partier under ett namn - valsamverkan.

En viktig nyhet i LPV är att en gruppbeteckning inte längre kan gå fram med flera listor. Endast valsedlar med samma gruppbeteckning och där samma namn angetts i samma ordningsföljd bildar en valsedelsgrupp. Det är alltså inte längre möjligt att "kuppa sig in" med hjälp av en "stulen" gruppbeteckning (14 § LPV).

Antalet platser fördelas vid valet mellan valsedelsgrupperna

  • Den grupp som får högsta jämförelsetalet får platsen.
  • Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har tilldelats en plats.
  • För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, ska jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser gruppen har tilldelats plus 1.
  • Vid lika röstetal eller jämförelsetal ska avgörandet ske genom lottning.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lena Dalman
    Förbundsjurist

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR