Publicerad 1 juni 2023

Valfrihetssystem, information och stödmaterial

Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och regioner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.

Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet.

Likheter och skillnader i upphandling enligt LOU och LOU

Tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamhet

Kommuner och regioner som överlåter verksamhet till en privat utförare eller ett kommunalt bolag ska säkerställa att utföraren har nödvändiga tillstånd för att driva aktuell verksamheten innan start av drift. Ägar- och ledningsprövning av tillståndspliktiga verksamheter sker hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Kommuner och regioner med verksamhet i egen regi har anmälningsplikt.

IVO om ägar- och ledningsprövning av tillståndspliktiga verksamheter

IVO ger svar på frågor om anmälningsplikt för kommuner

För fristående förskolor sker en liknande prövning. Tillståndsgivning för fristående skolor sker genom Skolinspektionen.

Skolinspektionen ger information om tillstånd för fristående skolor

Annonsering av tjänster enligt LOV

Hitta LOV-uppdrag är Upphandlingsmyndighetens databas för annonsering av tjänster. Här finns annonser till alla valfrihetssystem i kommuner och regioner. Upphandlingsmyndigheten är ansvarig för driften av databasen.

Hitta LOV-uppdrag, Upphandlingsmyndigheten

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen, vilket innebär att vi ska kontrollera att upphandlande myndigheter följer lagarna om offentlig upphandling och valfrihetssystem.

Konkurrensverket: tillsyn och sanktioner

Stöd för offentlig upphandling och valfrihetssystem

Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling.

Inköpsprocessen steg-för-steg, Upphandlingsmyndigheten

SKR:s arbete med upphandling

Ickevalsalternativ i ett valfrihetssystem

Grunden för valfrihetssystem är att den enskilde själv väljer utförare. Valfrihetssystemet måste ändå beakta att en mindre andel personer inte vill eller kan välja själv. Kommunen eller regionen behöver därför på förhand bestämma på vilket sätt personer som inte väljer själv ska få en utförare tilldelad. Ickevalsalternativet ska vara transparent och bekant för leverantörerna och ska därför beskrivas i upphandlingsdokumenten.

Kriterier för ickevalsalternativ

Ett ickevalsalternativ kan utgöras av den offentliga utföraren eller en upphandlad leverantör. Även andra kriterier där huvudmannen väljer istället för individen kan tillämpas om kriterierna är transparenta och likabehandling kan säkerställas. Exempel på sådana är turordningslista eller närhetsprincip.

Vem får välja i ett valfrihetssystem?

Konkurrensverket har i ett ställningstagande bedömt att vissa ickevalsalternativ utgör en upphandlingspliktig tjänst och att ickeval kan vara en otillåten direktupphandling.

SKR delar inte Konkurrensverkets bedömning kring ickeval. SKR anser att Konkurrensverket i ett ställningstagande gjort en övertolkning av EU-rättens senaste utveckling och gör bedömningen att principer för ickeval som grundas på till exempel av turordningslista eller närhetsprincip mycket väl går att tillämpa, under förutsättning att kriterierna är transparenta och att principen om likabehandling kan säkerställas. Konkurrensverkets ställningstagande behöver därför inte föranleda några ändringar i principerna om ickevalsalternativ.

Konkurrensverkets ställningstagande 2019:2