Ersättningsmodeller, hemtjänst 2022

SKR undersöker årligen ersättningsprinciper och ersättningsnivåer i kommunernas hemtjänst. Denna redovisning baseras på en enkätundersökningen har tillställts samtliga kommuner under 2022. Hemtjänsten kan organiseras på olika sätt, i egen regi eller i valfrihetssystem eller upphandlas. I kommuner som konkurrensutsatt hemtjänsten finns ibland många utförare, ibland inga.

Denna enkätundersökning skiljer sig från tidigare år då undersökningen endast omfattat kommuner som konkurrensutsatt hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Av landets 290 kommuner besvarade 238 kommuner enkäten för 2022, en svarsfrekvens på 82 procent.

Merparten av de som konkurrensutsatt hemtjänsten baserar ersättningen primärt på beviljad tid. Detta är en viss förändring från tidigare år då det varit en mer jämn fördelning mellan kommuner som baserar ersättningen på beviljad tid respektive utförd tid. Kommuner som baserar ersättningen på utförd tid har i genomsnitt fler anslutna privata utförare.

Förutsättningar påverkar driftsform och utformning

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns skillnader mellan kommunernas val av organisations- eller driftsform. Det skiljer sig även i kravställande och anslutningsform för privata utförare. I de kommuner som infört valfrihetssystem inom hemtjänsten skiljer det sig också i vilka delar av uppdraget som konkurrensutsatts. I ett antal kommuner omfattar valfrihetssystemets uppdrag endast för serviceinsatser, i andra kommuner omfattar uppdraget både service, omsorg och hemsjukvård.

Ersättningen för hemtjänstinsatser är oftast baserad på en analys av vad den egna verksamheten kostar men andra faktorer har också betydelse, som prisnivån i andra kommuner, marknadssituationen, effektiviseringskrav och politiska prioriteringar. En övergripande iakttagelse är att det är små skillnader i ersättningsnivåer mellan kommuner som har få privata aktörer anslutna och de som har många privata aktörer i valfrihetssystemen. Detta tyder på att ersättningssumman i sig inte är avgörande om en privat aktör väljer att etablera sig i kommunen eller inte. Det finns emellertid ett statistiskt samband mellan tillämpad ersättningsprincip och antal aktörer, kommuner som baserar ersättningen på utförd tid har i genomsnitt fler anslutna privata aktörer .

Val av ersättningsmodell sker utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar. För att skapa rättvisa ekonomiska villkor, differentieras ersättningen till utförarna utifrån olika faktorer, till exempel:

• typ av tjänst som service, omvårdnad, hemsjukvård
• kringtjänster som trygghetslarm, matdistribution, dubbelbemanning med mera
• tilläggsersättningar kan utgå för restider, dokumentation, välfärdsteknik med mera
• differentiering utifrån när på dygnet eller under veckan insatsen utförs: dag, kväll, natt, helg
• geografisk differentiering: tätort, glesbygd, landsbygd, ö:ar,
• regiform: egen eller privat

Gruppering av resultat

Enkätsvaren har analyserats övergripande men har även delats in i tre grupper. En grupp innefattar kommuner som valt att inte konkurrensutsätta hemtjänsten. De andra två grupperna består av kommuner som konkurrensutsatt hemtjänsten, och dessa har i sin tur delats upp i grupper utifrån val av primär ersättningsprincip.

Grupp 1 – ej konkurrensutsatt hemtjänsten

106 av de svarande kommunerna finns inom denna grupp.

• 36 kommuner anslagsfinansierar egenregiverksamheten
• 29 kommuner ersätter för den beviljade tiden
• 18 kommuner ersätter för den utförda tiden
• 11 kommuner ersätter utifrån arbetat eller planerad tid
• 10 kommuner har annan ersättningsmodell

Ingen av de svarande kommunerna uppger att man har någon form av målrelaterad ersättning. Merparten, 73 kommuner, uppger att man har heltid som norm. Olika typer av digitaliserade stöd har införts inom hemtjänsten; 60 kommuner har infört elektroniska lås, 54 kommuner uppger att man infört tillsyn via kamera och 52 kommuner har e-signering av läkemedel.

Tre kommuner uppger att man håller på att införa valfrihet enligt LOV för hemtjänsten.

På frågeställning om hur man uppfattar att kommunens ersättningssystem skiljer sig från andra kommuners svarar:

• Emmaboda kommun att de arbetar i mindre arbetsgrupper med verksamhetsnära chefer där personalen lägger sina egna scheman för 6 veckors perioder, vilket ger låga sjuktal och hög kontinuitet hos den äldre.
• Skellefteå kommun uppger att kommunen till ytan är stor med många mindre ”tätorsområden” vilket är kostnadsdrivande och områdena i sig är svåra att samordna mellan.

Grupp 2 – konkurrensutsatt hemtjänsten ersätter primärt beviljad tid

72 av de svarande kommunerna finns inom denna grupp.

Östersund är med sina 10 privata utförare den kommun i denna grupp som har flest externa leverantörer anslutna i sitt valfrihetssystem.

20 kommuner i gruppen har i dagsläget ingen privat aktör som utför hemtjänstinsatser. I de kommuner som har minst en privat aktör ansluten, uppgår antalet privata utförare i medeltal till 3,06 per kommun.

Merparten av de svarande, 56 kommuner, uppger att hemtjänst nattetid inte ingår i uppdraget.

Det är relativt vanligt att ersättning differentieras mellan privat regi och egen regi. Primärt på grund av momskompensation till de privata utförarna. Men i vissa fall högre till egenregi på grund av kommunala särarten eller kommunens yttersta ansvar.

45 kommuner ersätter för utebliven insats, eller så kallad bomtid. Några få kommuner, 4 stycken, uppger att målrelaterad ersättning utgår.

Det pågår kontinuerligt arbete med utveckling och planering kring valfrihetssystemen i kommunerna. Det handlar om rörelsen att gå från beviljad tid till utförd tid, analys av arbetssätt för att göra verksamheten effektivare, utvecklingen av nära vård och kostnader samt ekonomiska vinster kopplat till detta.

Flera kommuner lyfter fria nyttigheter och anslag samt egen regins krav på att ta hela kommunen som upptagningsområde. Flera av de svarande menar att privata utförare väljer att begränsa sitt uppdrag till ett visst geografiskt område om möjlighet till detta ges. Det framkommer också skillnader avseende om kommunen valt att inkludera hälso- och sjukvårdsuppdraget i valfrihetssystemet så att detta är ett ansvar också för privata aktörer eller om hälso- och sjukvårdsuppdraget endast hanteras i kommunens egen regi.

Grupp 3 – konkurrensutsatt hemtjänsten ersätter primärt utförd tid

49 av de svarande kommunerna finns inom denna grupp.

Stockholms stad är den kommun inom gruppen med flest antal privata aktörer anslutna i systemet , 73 stycken. 7 kommuner i gruppen har 2022 inga privata utförare anslutna. I de kommuner som har minst en privat aktör ansluten, uppgår antalet privata utförare i medeltal till 7,49 per kommun.

Hemtjänst nattetid ingår i de flesta kommunerna, 40 stycken, inte i uppdraget. I denna grupp, som baserar ersättningen huvudsakligen på utförd tid, är det vanligt att indirekt tid i form av utbildning, dokumentation och resor ingår i grundersättningen.

Ganska få kommuner använder någon form av målrelaterad ersättning, men det finns ändå exempel på kommuner som har kvalitetspeng eller stimulansmedel för kontinuitet.

Det pågår kontinuerligt arbete med valfrihetssystemen inom gruppen, där det lyfts frågor kring ersättningsprinciper och ersättningsnivåer, men även kring den enskildes möjlighet till valfrihet och flexibilitet. Det framkommer också många exempel och skillnader i hur privata utförare begränsar sina uppdrag till skillnad från verksamhet som drivs i egenregi som tar ansvar för hela kommunens geografiska område.

Resultatet i enkäten har även sammanställts i Excel format som kan efterfrågas genom SKR:s kontaktcentrum via nedan kontaktformulär.