- Startsida
- SKR
- Arbetsgivare, kollektivavtal
- Kollektivavtal
- Samverkansavtal
- Chefsstöd
- Samverkanskultur
Samverkanskultur på arbetsplatsen
En bra samverkanskultur kännetecknas av en öppen, lyhörd och tillåtande dialog. Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper nyttjas som arenor för dialog där utrymme finns för olika perspektiv och argument. Kommunikations- och informationsvägarna når alla medarbetare och chefer.
Chefen har ansvar för att skapa en väl fungerande samverkan och samverkanskultur. För att bygga goda arbetsrelationer behövs en samsyn om vad det gällande lokala samverkansavtalet innebär. Det behövs en förståelse för den egna rollen i samverkan och hur hen kan bidra till ett bra samverkansklimat. Innebörden av delaktighet och inflytande enligt avtalet och vilket ansvar det medför för medarbetare, chef, skyddsombud och förtroendevald ska vara känt. Samverkan förutsätter även en samsyn på vad verksamheten ska åstadkomma.
Involvera berörda tidigt
Berörda involveras tidigt i processen för att kunna bidra med sin kompetens och erfarenheter. De har ansvar att förbereda sig för att kunna medverka på bästa sätt. Relevant information och tidigare analyser behöver därför finnas tillgängliga. De olika arenorna i samverkan, samverkansgrupp och arbetsplatsträffar, nyttjas för att hantera utmaningar, lärande och utveckling genom kollegialt utbyte och tvärprofessionellt samarbete. Det finns en förståelse för att alla vill och kan bidra.
Chefen har ansvar för att skapa mötesformer som ger tid och utrymme för dialog där alla kan komma till tals. När fler medverkar till att identifiera behov och risker, analysera och hitta olika handlingsalternativ kan chefen fatta mer välgrundade beslut.
Det kan medföra att information behöver nå berörda i andra former istället för att förmedlas muntligt på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper, till exempel via nyhetsbrev eller på intranät.
Tydlighet och återkoppling
En tydlig organisationsstruktur med god kommunikation mellan samverkanssystemets olika nivåer skapar stabilitet och trygghet för alla i verksamheten. Det leder även till större handlingsberedskap inför oförutsedda händelser. Det går smidigare att implementera fattade beslut, ställa om och införa nya arbetssätt.
En viktig del i samverkan är återkoppling på arbets- och förhållningssätt och hur de påverkar verksamhetens resultat och arbetsmiljö.
För en god samverkan behöver en chef skapa tydlighet kring:
- var ärenden hör hemma
- var vilka beslut fattas
- vad berörda kan påverka innan chef fattar beslut
- vad som beslutades och på vilka bevekelsegrunder.
Friskfaktorers betydelse
Ett gott samverkansklimatet kännetecknas av intresse och lyhördhet för olika perspektiv samt utrymme för olika argument.
Forskningen visar att när vissa organisatoriska förutsättningar, så kallade friskfaktorer, finns på plats och fungerar väl så påverkas arbetsmiljön positivt. Medarbetare mår bra, utvecklas och kan prestera väl. Med hjälp av Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorstarten får ni kunskap om åtta friskfaktorer, dialogstöd och kunskap.
Friskfaktorstarten, Suntarbetsliv
Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper är utmärkta arenor för att öka kunskapen om friskfaktorers betydelse för en bra arbetsmiljö och effektiv verksamhet. Samtidigt stärker arbetet med friskfaktorer samverkansklimatet.
Informationsansvarig
-
Christin Granberg
Förhandlare