Stöd och skydd från andra aktörer

Våld är en brottslig handling. Misshandel, sexuella övergrepp och kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, vilket innebär att brottsoffret inte själv måste ha polisanmält brottet. En åklagare är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga skäl, oavsett om offret vill eller inte. Det har att göra med att den typen av brott ur samhällssynpunkt anses vara viktiga att reda ut och bekämpa.

Uppmuntra din medarbetare att göra en polisanmälan. Det är polisens uppgift att förhindra och ingripa mot brott. Polisen har även ansvar för att skydda hotade personer och har möjlighet att sätta in olika former av åtgärder för personer med skyddsbehov.

 Målsägandebiträde

Den som blivit utsatt för sexualbrott, våldsbrott eller brott i nära relation har oftast rätt till ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är en advokat eller en jurist som ska tillvarata den utsattas (målsägandets) rätt under polisens utredning och vid eventuell rättegång. Målsägandebiträdet ska stödja och ge den utsatta löpande information under hela processens gång. Det är därför bra om målsägandebiträdet kommer in så tidigt som möjligt. Om den utsatta gör en skriftlig polisanmälan kan hen begära ett målsägandebiträde i samband med den. Det finns då möjlighet att ha med målsägandebiträdet redan på det första polisförhöret som då också blir anmälningsförhör.

Staten bekostar målsägandebiträden i de allra flesta fall och den utsatta har rätt att själv välja jurist, advokat eller advokatbyrå som ska vara målsägandebiträde. Om inget aktivt val görs utser domstolen ett målsägandebiträde.

Kontaktförbud

Kontaktförbud (tidigare besöksförbud) ska skydda brottsoffer mot våld, hot, trakasserier och förföljelse (lag 1988:688 om kontaktförbud). Det innebär att den våldsutövande partnern inte får besöka, följa efter eller kontakta den våldsutsatta. Det kan också innebära att partnern inte får uppehålla sig i den gemensamma bostaden.

Genom utvidgat kontaktförbud kan våldsutövaren förbjudas att uppehålla sig i närheten av den utsattas bostad, arbetsplats eller på annat ställe där den utsatta brukar vistas.

Den våldsutsatta ansöker om kontaktförbud hos polis eller åklagarmyndighet. Det är en åklagare eller en domstol beslutar om förbudet. Kontaktförbud gäller i regel ett år, men kan förlängas med ett år i taget.

Skyddade personuppgifter

Den som är utsatt för hot kan ansöka om skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som det också kallas. Det innebär till exempel att namn och adress skyddas i folkbokföringsregistret, uppgifter som i vanliga fall är offentliga.

Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter:

• Sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar alla personuppgifter och fungerar som en varningssignal för myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna kan lämnas ut. Det är ingen absolut sekretess. Den som är utsatt för hot kan ansöka om sekretessmarkering hos Skatteverket.
• Skyddad folkbokföring (som tidigare kallades kvarskrivning) är ett starkare skydd än sekretessmarkering. En våldsutsatt medarbetare som har skyddad folkbokföring är fortsatt folkbokförd i den kommun hen bodde tidigare, trots att hen flyttat därifrån. Alternativt är folkbokförd i en kommun som hen inte haft anknytning till. Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och all post går till en adress registrerad till Skatteverket. Uppgiften om skyddad folkbokföring skickas till myndigheter och annan samhällsservice som medarbetaren har kontakt med, till exempel sjukvården, Försäkringskassan och kommunen. En person utsatt för hot kan ansöka om skyddad folkbokföring hos Skatteverket.
• Fingerade personuppgifter kan ges i de fall den våldsutsatta är utsatt för allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet. Det innebär att hen får helt nya identitetsuppgifter som namn och personnummer och att hen måste flytta till en ny, hemlig ort. Den som har fingerade personuppgifter måste börja ett helt nytt liv. Skyddsåtgärden används bara i undantagsfall när andra, mindre åtgärder har prövats. Ansökan om fingerade personuppgifter görs hos polisen.

Socialtjänst

Kommunens socialtjänst ansvarar för att ge stöd och hjälp till personer utsatta för våld i nära relationer (5 kap. 11 § socialtjänstlagen). Som chef kan du uppmuntra din medarbetare att ta kontakt med socialtjänsten för att få hjälp med skyddat boende, stödsamtal och råd. Socialtjänsten kan också bistå i kontakter med andra aktörer, exempelvis polis, kvinnojour eller kriscentrum.

Om situationen är akut, kan din medarbetare kontakta socialtjänstens jour. Socialjouren prioriterar akuta ärenden som rör barn, missbruk och våld i nära relationer.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården ansvarar för att ge våldsutsatta vård. Informera din medarbetare att det är viktigt att hälso- och sjukvården undersöker och dokumenterar skador och symptom. Det kan underlätta vid polisanmälan och rättsprocess. Det här är viktigt även om polisanmälan inte görs, eftersom skador och symptom nu kan leda till ohälsa på längre sikt.

Kvinnojourer och kriscentrum

Kvinnojourer och kriscentrum för våldsutsatta har en viktig roll i att ge stöd, skydd och hjälp. Det handlar om exempelvis om att erbjuda skyddat boende, gruppverksamhet, stödsamtal och andra former av stödjande insatser. Undersök gärna vilka stödverksamheter som finns lokalt och om kontakt kan tas dygnet runt.

Kvinnofridslinjen

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. Även yrkesverksamma, anhöriga och du som chef kan vända sig hit för stöd och rådgivning. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt.

kvinnofridslinjen.se