Publicerad 6 december 2022
Nyheter
-
Detta ska programområden och samverkansgrupper göra 2023
Samtliga verksamhetsplaner för nationella programområden och samverkansgrupper för 2023 är beslutade av styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS). I verksamhetsplanerna finns information om programområdenas och samverkansgruppernas insatsområden för 2023. Informationen finns nu på webben. -
Utveckling och samspel med kommuner
Samverkan med kommuner är centralt i utvecklingen av systemet för kunskapsstyrning. Många kunskapsstöd som tas fram kan vara till nytta i den kommunala hälso- och sjukvården, något som Therese Börjesson i Kumla kommun har erfarenhet av. -
Nytt vårdförlopp för svårläkta sår
Nu finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp framtaget för svårläkta sår. Svårläkta sår orsakar mycket lidande och stora kostnader i vården. Vårdförloppet har nu godkänts av styrgruppen för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård och är redo att införas i regionerna. Även ett vårdprogram för svårläkta sår har publicerats på Nationellt kliniskt kunskapsstöd. -
Nya kunskapsstöd ute på öppen remiss
Se vilka nationella kunskapsstöd som är ute på öppen remiss mellan 15 februari och 14 april. -
Fyra nya riktlinjer för mer jämlik ögonsjukvård
Det har hittills saknats nationella kunskapsstöd för ett flertal olika ögonsjukdomar. Nationellt programområde ögonsjukdomar arbetar kontinuerligt med att fylla behovet av riktlinjer och har nu färdigställt ytterligare fyra. -
326 miljoner kronor till säker och jämlik vård
Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har slutit en överenskommelse om sammanhållen, säker och jämlik vård 2023. Överenskommelsen omfattar insatser på fem olika områden som alla bidrar till en vård som är mer effektiv, har högre kvalitet och som innebär en bättre upplevelse för patienterna. -
Ny riktlinje för behandling av migrän
I Sverige uppskattas 12–15 procent av befolkningen ha migrän i någon form under någon del av livet. Två procent av befolkningen har kronisk migrän. Det motsvarar cirka 200 00 personer som har ett mer omfattande vårdbehov. De flesta migränpatienterna kan dock klara sig med egenvårdsinsatser och receptfria läkemedel samt enstaka vårdkontakter. -
Utvecklingen av nationellt kliniskt kunskapsstöd drivs tillsammans med Inera
Chris Landergren, tjänsteansvarig och medicinskt sakkunnig på Inera, berättar om milstolpar, utveckling och utmaningar kring det gemensamma arbetet med nationellt kliniskt kunskapsstöd. I slutet av mars lanseras en ny webbplats samtidigt som utbildningar i det nya författarverktyget pågår. -
NPO barn och ungdomars hälsa justerar sitt namn
Nationellt programområde (NPO) barn och ungdomars hälsa lägger till bokstaven s. Barn och ungdomars hälsa blir barns och ungdomars hälsa. Det är mer korrekt. -
Patientmedverkan nödvändig i arbete med kunskapsstöd
I en nationell arbetsgrupp är patientföreträdare en viktig del av gruppens kompetens. I arbetet med nationellt vårdprogram hypertyreos ledde patientperspektivet till ett stort fokus på omvårdnad och rehabilitering. -
Beslutad utveckling av systemet för kunskapsstyrning
Utvecklingsplanen för 2023–2027 är antagen av alla regioner och innebär en övergripande inriktning för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Fokus är lokalt införande, patientmedverkan och uppföljning och analys. -
Flera ordförandebyten i nationella programområden
Vid årsskiftet byter 16 nationella programområden ordförande. Det beror på att mandatperioden gäller i max tre år. -
Obstruktiv sömnrelaterad andningsstörning hos barn blir vårdförlopp
Obstruktiv sömnrelaterad andningsstörning hos barn (OSDB) är godkänt som nytt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp. OSDB förekommer hos tio procent av alla barn. Vårdförloppet ska öka kunskapen och framförallt ge primärvården förutsättningar att identifiera OSDB. -
Generisk modell för rehabilitering ska användas inom cancerrehabilitering
Nationellt programområde för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin har tagit fram en generisk modell för rehabilitering. Den ska nu användas för cancerrehabilitering i Region Skåne. -
Vårdförlopp och vårdprogram för palliativ vård kompletterar varandra
Den 6 december hölls ett seminarium om personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för palliativ vård. I mitten av november avslutades en remissrunda för det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Hur hänger dessa kunskapsstöd ihop? -
Vårdprogram levnadsvanor nu komplett
Vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling har uppdaterats med ytterligare fyra kortversioner. -
Fysiska mötet och gemensam handlingsplan i fokus vid lärandeträff
Bred samsyn märktes bland deltagare på nationellt möte för systemet för kunskapsstyrning. Utveckling, lokalt införande, patientmedverkan och uppföljning var huvudspåren under dagen. -
Filmer till stöd för förbättringsarbete
Systemet för kunskapsstyrning har inspirerats av ett framgångsrikt kvalitetsarbete vid Intermountain Healthcare i Utah. Arbetet leddes av Dr. Brent James som för en tid sedan besökte Region Stockholm och föreläste om sina erfarenheter. Föreläsningen spelades in, är textad och uppdelad i olika avsnitt och kan ses i efterhand. -
NPO äldres hälsa byter namn
Nytt namn blir Nationellt programområde äldres hälsa och palliativ vård. Den palliativa vården omfattar människor oavsett ålder. -
Epilepsi och långvarig smärta blir nya vårdförlopp
Epilepsi och långvarig smärta är de senaste i raden av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Det innebär att det nu finns 23 godkända vårdförlopp på väg in i vården. -
Nationell vägledning för vårdhygien
En ny vägledning för vårdhygieniskt arbete visar hur svensk vård och omsorg kan uppfylla de lagkrav som ställs inom det vårdhygieniska området. -
Standardbyte för neuroaxiala kopplingar
Byte till NRFit-kopplingar enligt standard ISO 80369-6 ska genomföras i alla regioner. Kopplingarna används till slangar för bland annat katetrar. -
Verktyg och expertråd för varaktig verksamhetsutveckling
Nu finns information och verktyg om hur utbildning i förbättringskunskap kan struktureras i organisationen. Kunskapen bildar grund för utveckling där fokus ligger på att skapa optimala förutsättningar för patientmötet. Enligt Brent James, tidigare Intermountain Healthcare, är ständiga förbättringar på alla nivåer nödvändigt för att kunna möta patientens behov. -
Regeringssatsning och vårdförlopp för allergivård
Antalet människor som har behövt akut vård på grund av matallergi har fördubblats de senaste 15 åren. Regeringen satsar nu på en förstudie för allergivård. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för matallergi håller även på att tas fram inom systemet för kunskapsstyrning. -
Vårdförlopp för stroke och TIA får en del två
Ett uppföljande personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för stroke och TIA har nu blivit godkänt. Del ett av vårdförloppet handlade om det tidiga omhändertagandet. Del två, det nya vårdförloppet, omfattar tiden efteråt, det vill säga utskrivning, rehabilitering och uppföljning livet ut. -
Ny visningsvy för Nationellt kliniskt kunskapsstöd fördröjd
Lanseringen av ny visningsvy för webbplatsen Nationellt kliniskt kunskapsstöd har blivit fördröjd till slutet av mars. Det beror på byte av leverantör för drift hos Inera. -
Hallå där Åsa Dedering, ordförande för den nya samverkansgruppen för data och analys
Den nationella samverkansgruppen fokuserar på uppföljning, analys och kvalitetsregister. Tidigare låg uppdraget på de två samverkansgrupperna för nationella kvalitetsregister och uppföljning och analys.