Publicerad 2 januari 2024

Nyheter

Prenumerera

Du kan prenumerera på nyheter genom att fylla i din e-postadress nedan. Du får då ett e-postmeddelande när det publiceras en nyhet.

Hantera prenumeration
  • Patientmedverkan måste gå från ”fint att ha” till ”nödvändigt att ha”

    Hur fungerar egentligen patientmedverkan i hälso- och sjukvårdens ledning och styrning? Hur fungerar patientmedverkan i en arbetsgrupp när det gäller att ta fram kunskapsstöd? Är patientmedverkan mest för syns skull eller skapar det mervärde? Det är några av de frågor som Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys belyser i en promemoria grundad på en enkät till 450 personer i patient- och brukarrörelsen och företrädare i regioner och verksamheter.
  • Insatsområden 2024 publicerade

    Samtliga nationella programområden (NPO) och nationella samverkansgrupper (NSG) har nu uppdaterad information om beslutade insatsområden på webben.
  • Nya kunskapsstöd ute på öppen remiss

    Se vilka nationella kunskapsstöd som är ute på öppen remiss mellan 15 februari och 12 april.
  • Viktiga gemensamma begrepp inom läkemedelsområdet i rapport

    Nationell samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik har definierat ett antal viktiga begrepp inom läkemedelsområdet i en rapport. Syftet är att skapa en gemensam bas för definitioner så att risken för misstag kan minskas.
  • Olika erfarenheter vid införande av vårdförlopp långvarig smärta

    Nu kan du se det inspelade seminariet om personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för långvarig smärta hos vuxna. Det är fyra regioner som delar med sig av sina erfarenheter av införandet.
  • Kliniska kunskapsstöd byter teknisk plattform

    Under mars byter nationellt kliniskt kunskapsstöd publiceringsverktyg. Bytet kommer inte att påverka utseende på webbplatsen eller länkar till kunskapsstöden.
  • Kunskapsstöd för patienter med svårläkta sår

    Tjänsten 1177 Stöd och behandling innehåller kunskapsstöd för patienter. Nu finns ett nationellt behandlingsprogram om svårläkta sår, som har tagits fram av Nationellt programområde hud- och könssjukdomar.
  • Process för regiongemensamt arbete med strukturerad vårdinformation

    Den information som hanteras i vårdens processer ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse. Nationella samverkansgruppen (NSG) strukturerad vårdinformation har tagit fram en process för att stödja regionerna i att utveckla enhetliga begrepp och termer, kodverk och informationsstrukturer.
  • Kunskapsstyrning allt viktigare som styrmetod

    Styrning genom kunskap har blivit en allt viktigare del av den statliga styrningen av kommunala och regionala verksamheter, visar ny rapport från Statskontoret. Längst har den pågått inom hälso- och sjukvården där den också är mest etablerad. Men hur utvecklas kunskapsstyrningen och vad ger den för resultat för invånarna? Det var några av många frågor som ställdes på ett seminarium om kunskapsstyrning anordnat av Statskontoret.
  • Ny ordförande för nationellt primärvårdsråd

    Tommy Lundmark är ny ordförande för det nationella primärvårdsrådet. Han är specialist i allmänmedicin och en av Region Gävleborgs chefsläkare.
  • Ökad samverkan krävs för bättre primärvårdsdata visar ny rapport

    Idag råder olikheter i hur regioner registrerar och rapporterar primärvårdsdata. Det gör att det är svårt att jämföra data mellan regionerna och se faktiska skillnader i vårdens kvalitet och åtgärder. Rapporten ”Databaserad beskrivning av primärvården – en utmaning” ger förslag på förbättringar och uppmanar till samordning av hur registrering ska utföras.
  • Vägledning för organisation och kompetens inom intermediärvård

    Den nya vägledningen för intermediärvård ger rekommendationer för organisering och bemanning. Intermediärvård är en vårdplats med utökad förmåga jämfört med en vanlig vårdplats, samtidigt som den inte erbjuder den mest avancerade vården.
  • Uppföljnings- och analysrapport om nervsystemets sjukdomar

    Rapporten om nervsystemets sjukdomar är den andra som har tagits fram av ett nationellt programområde. Den första rapporten handlar om hud- och könssjukdomar och fler kommer att publiceras under året. Nu finns en film som beskriver hur dessa rapporter kan användas för uppföljning och analys.
  • Överenskommelser om hälso- och sjukvården 2024

    Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen har träffat fem överenskommelser på sjukvårdsområdet. Syftet är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården.
  • Ordföranderollen i nationella programområden utvecklas

    Från 2024 blir kommunrepresentanter vice ordförande i Nationella primärvårdsrådet och i Nationellt programområde (NPO) psykisk hälsa som del av utvecklingen kring ökad samverkan. Rollen som ordförande i ett NPO kan vara både intressant och utmanande. Petra Vogt och Eva Joelsson-Alm ger här en inblick i det komplexa uppdraget.
  • Kunskapsstöd med tydligt ”vem gör vad” lättare att införa

    Att införa vårdförlopp och andra kunskapsstöd i vården kan vara en utmaning. Hur får man till exempel ett vårdförlopp som spänner över primärvård, specialiserad vård och kommunal vård att fungera sömlöst för patienterna? Hur görs prioriteringar mellan olika kunskapsstöd? Hur når man ut i verksamheterna? Terese Nyberg sitter som spindeln i nätet i Region Västernorrland och arbetar som strateg för det regionala systemet för kunskapsstyrning. Så här får hon det att fungera.
  • Modell för Region Kalmar läns arbete med förbättringar

    Regionen har arbetat med verksamhetsutveckling genom utbildningar inom förbättringskunskap och förändringsledning. De använder en modell med olika påbyggnadsmoduler som även samspelar med övriga ledningssystem i regionen.
  • Lärdomar från uppföljning av vårdförlopp

    En rapport har tagits fram där det görs en genomgång av nationella uppföljningsdata för de första personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen. Rapporten visar att det återstår fortsatt utvecklingsarbete för att kunna mäta många av indikatorerna och målen. Syftet med rapporten är att pröva indikatorernas användbarhet för uppföljning av vårdförlopp och utifrån detta identifiera områden för utveckling och förbättring.
  • Förslag till modell för horisontell prioritering

    Nu finns en modell som ska underlätta arbetet med horisontella prioriteringar, som är prioriteringar som görs mellan olika diagnosområden. Modellen är avgränsad till prioriteringar mellan nya nationella vårdförlopp och riktlinjer av olika slag.
  • Regionerna fortsätter med vårdförloppen utan statliga medel

    Från och med 2024 tilldelas inte satsningen på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp medel från regeringen, vilket är enligt tidigare planering. Det innebär att det inte blir någon ny överenskommelse om vårdförlopp mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för nästa år.
  • Röster från den nationella konferensen Lärandeträffen

    Konferensen Lärandeträffen samlar årligen de nationella funktionerna i systemet för kunskapsstyrning. Ungefär 350 deltagare samarbetade, diskuterade och bidrog till utveckling och lärande på temat analys och uppföljning.
  • Nya webbplatser för läkemedel och medicinteknik

    Webbplatserna för regionernas samverkansmodell för läkemedel respektive medicinteknik har nu fått egna webbplatser. Tidigare fanns dessa på janusinfo.se som hör till Region Stockholm. Webbplatserna har fått ett nytt utseende som visar samhörigheten med Nationellt system för kunskapsstyrning.
  • Nytt yrkeskodverk för mer effektiv informationshantering

    Nu finns regiongemensamma yrkestermer att använda i olika vårdinformationssystem. Nationell samverkansgrupp för strukturerad vårdinformation har tagit fram kodverket.
  • Utveckling av 1177 vårdpersonal

    Nationellt kliniskt kunskapsstöd ska bli en del av en ny tjänst som ska heta 1177 vårdpersonal. Nu pågår utveckling av två delar, både för nya tjänsten och för innehåll och format för kunskapsstöden från systemet för kunskapsstyrning.
  • Depression och självskadebeteende blir vårdförlopp

    Depression och självskadebeteende är de senaste i raden av godkända personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Båda vårdförloppen betonar vikten av snabbt omhändertagande och ökad kunskap. Vårdförloppen kan nu börja införas i vården.
  • Digitalisering gör det snabbare och enklare att hitta i vårdförloppen

    Just nu pågår ett arbete med att digitalisera flera av kunskapsstöden hos Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Det innebär att pdf:erna försvinner och istället kommer bland annat vårdförloppen att visas i webbformat.
  • Nationellt kliniskt kunskapsstöd flyttar till 1177

    Nationella kliniska kunskapsstöd kommer att visas som en del av 1177 via en ingång för vårdpersonal. Nuvarande innehåll på 1177 kommer samlas under en ingång för allmänheten.

Kontakta oss

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.